Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Molnet – den nya basindustrin?

Etableringen av Facebooks datacenter i Luleå förväntas ge 4500 svenska heltidsjobb inom en tioårsperiod, enligt en ny studie gjord av Boston Consulting Group. Optimistiskt, kan man tycka. Än så länge sysselsätter Facebook 60-70 personer i Luleå.
Gabriella Westberg Publicerad 30 juni 2014, kl 13:58
Kollega
Thomas Myrup Kristensen, policychef på Facebook, och Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, vid ett seminarium arrangerat av Vattenfall i Almedalen, måndagen den 30 juni 2014. Kollega

60-70 personer fyller kanske upp en normalstor pizzeria, men Boston Consulting Groups optimistiska siffror inkluderar också indirekta jobbtillfällen, kringverksamheter som väktare, taxi, flyg, konferenslokaler, restauranger, caféer och turism.

Totalt med kringeffekter inräknat har Facebooks första datacenter utanför USA hittills genererat omkring 100 permanenta jobb, enligt en studie från Luleå universitet. Det låter inte heller så mycket, men enligt regeringen, som bistått med stora investeringsstöd, är datacenter absolut en mycket intressant framtidsbransch.

Molnet - de energislukande och utrymmeskrävande  serverhallarna där de enorma mängder data som molntjänster kräver, lagras – ser ut att kunna bli framtidens svenska basindustri. Åtminstone om man ska tro Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister Annie Lööf, som Vattenfall bjudit in till en paneldiskussion med Facebooks policychef Thomas Myrup Kristensen, i Almedalen i dag.  Det är en slags guldrush som pågår, sa hon. Och då är Norrbotten något av ett Klondyke, med sitt svala klimat och sin vattenkraft.

Omkring 60 nya, stora datacenter förväntas etablera sig i Europa fram till 2020, enligt Boston Consulting Groups analys. Och det är framför allt amerikanska Silicon Valley-företag som Google, Amazon, Adobe, Microsoft, Apple och Facebook som guldrushen jagar.

På Facebook laddas det i dag upp 300 miljoner bilder varje dag. Det sociala mediet har 1,2 miljarder användare, som uppdaterar sina statusar, kommenterar andras inlägg, delar artiklar och gillar andras. Det blir mycket data att hålla reda på. Tre av företagets serverhallar finns i USA, men 80 procent av användarna finns utanför USA – enligt Thomas Myrup Kristensen. Tidigare i våras blev det känt att Facebook vill bygga ett andra datacenter i Luleå, och liksom förra gången skjuter svenska staten till.

- Regeringen ska inte skapa ett kluster, men vi kan ge smörjmedel, sa Marita Ljung, och konstaterade att Facebooks etablering i Luleå är mycket bra marknadsföring för Sverige i kampen om de stora datajättarna.

För att etablera ett stort datacenter, som det Facebook byggt i Luleå, krävs investeringar på omkring 4 miljarder kronor över en period om 18 månader, enligt Boston Consulting Group. I Sverige har totalt omkring 1,5 miljarder kronor investerats med inhemska medel, för det första datacentret, och 800 miljoner har vikts för det andra. När båda är i gång kommer det kosta cirka 316 miljoner kronor att köra centren, varav 92 procent beräknas spenderas lokalt.

Även Finland satsar mycket på att locka till sig datacenter, och även där finns de kriterier som Thomas Myrup Kristensen listade som de mest kritiska: stabil energiförsörjning, stor andel förnyelsebar energi, bra infrastruktur vad gäller såväl IT som närliggande flygplats och politisk stabilitet. På en fråga från publiken vid seminariet i Almedalen, huruvida de nordiska länderna samarbetar för att skapa ett nordiskt kluster av datacenter, skruvade Marita Ljung på sig och sa:

- Nja, de är ju våra konkurrenter! Men vi har en gemensam energimarknad. Dock olika energiskattesystem. Därför har vi beställt en ny energiskatteutredning för att se över vårt system och göra den sektorsneutral.

Det energiskattesystem Sverige har i dag är designat efter den gamla typen av basindustri,  tillverkningsindustrin, för en ny typ av basindustri krävs en annan ordning, enligt Marita Ljung.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.