Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Molnet - vad är det?

Molnet finns inte på riktigt. Det är inget synligt kluster av data som svävar runt i cyber­rymden. Men det är det begrepp man använder för att förklara IT-tjänster där de ettor och nollor du jobbar med i dina digitala verktyg finns någon annanstans än på din dator. Ibland på flera platser.
Gabriella Westberg Publicerad 12 maj 2014, kl 09:14
TT
Interiör från Facebooks serverhall i Luleå. TT

Datan i molnet lagras inte på en specifik server, utan flyttas mer eller mindre konstant mellan olika servrar, som ofta står utplacerade långt ifrån varandra för säkerhets skull. Ibland i olika länder.

Att jobba mot molnet innebär i stora drag att man jobbar med programvaror eller kod via Internet. Alltså utan att ladda ner något till den egna datorn. Den egna datorn fungerar mer som en portal till den virtuella plats där din data finns tillgänglig: molnet!

– En bra molntjänst är att jämföra med elen man betalar för hemma. Den är skalbar, så du betalar mer när du använder mer, säger Erik Junesjö, utvecklings­chef på IT-sektionen på Unionen.

Med molnbaserade IT-tjänster behöver användaren inte själv ha vare sig den tekniska kunskapen eller kontrollen över infrastrukturen bakom eller ens bry sig om att uppdatera programvaror och ta säkerhetskopior på dokument, bilder och andra filer. Det sköter molntjänstleverantören, centralt. Företag som använder molntjänster behöver inte köpa in lika mycket hårdvara, alltså datorer och servrar och supporten kan outsourcas.

Några av de vanligaste molntjänsterna är Google, Microsoft 365, Sharepoint, Dropbox, Hotmail. Din internetbank är en molntjänst. De vanligaste användnings­områdena är e-post och kalender­hantering och andra admini­strativa funktioner som konferensboknings-system och semesterrapporterings-system. Olika typer av sociala forum är också typiska molntjänster, som Facebook, Soundcloud och Flickr.

Unionen har en virtualiserad servermiljö, vilket kan kallas ett "privat moln". Tekniken är i stort sett densamma som molnet på Internet, med skillnaden att Unionens moln inte delas med andra.

– Om man drar parallellen till elen igen så har vi egna generatorer, som ett eget vindkraftverk, förklarar Erik Junesjö, utvecklingschef på Unionens IT-enhet.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.