Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Motionärer tränar för att minska stressen

Mer än en tredjedel av alla som tränar i Sverige gör det för att minska sin stress. Det visar en ny rapport, som också avslöjar att Sverige klår Danmark och Norge när det gäller att träna för att prestera bättre på jobbet. En annan rapport visar att ökad träning hamnar tvåa på topplistan över smarta strategier för att minska stressen.
Johanna Rovira Publicerad 3 juni 2019, kl 14:40
Colourbox.com
I Sverige tränar 15 procent för att bli bättre på jobbet visar en ny rapport. Colourbox.com

Motionärer i Sverige är inte bättre på att träna än grannarna i Norge, men 73 procent tränar trots allt varje vecka. Framförallt tränar Sveriges motionärer för att känna sig piggare och gladare, bibehålla god hälsa och känna sig friskare – men 36 procent av de tillfrågade svarar också att de tränar för att minska på stressen. I Danmark är det bara 23 procent som tränar mot stress, i Norge 30 procent, visar tillverkningsföretaget Garmins årliga fitnessrapport, som bygger på en sifo-undersökning.  

15 procent av de tränande i Sverige anger också att de tränar för att kunna prestera bättre på jobbet – vilket är mer än dubbelt så många som i grannlandet Danmark. I Norge anför en av tio motionärer jobbet som skäl till sin träning.

Att ta cykeln till jobbet är anställda i Danmark hejare på – 17 procent svarar att de cykelpendlar. Motsvarande siffra i Sverige och Norge är 12 procent, men undersökningen visar att framförallt unga vill cykla mer och enligt rapporten har cyklandet ökat i storstäderna det senaste året. I Stockholm är ökningen 55 procent.

Ica-gruppen har också presenterat en rapport som handlar om hälsoläget i Sverige, enligt VD-tidningen.  Enligt den rapporten svarar 46 procent att deras strategi för att minska sin stress är att träna mer. Mer än hälften är dock inne på att mer eller bättre sömn är den bästa lösningen för att få bukt med hög stress.

På tredje plats i Ica-rapporten hamnar god ekonomi följt av att jobba färre timmar. Minimera privata åtaganden, käka bättre, meditation, flexibla arbetstimmar och minska tiden på sociala medier är andra förslag i fallande ordning. På tionde och sista plats över åtgärder för att minska stressen hamnar minskad pendling, vilket 13 procent av de svarande tycker vore ett lämpligt för att känna sig mindre stressad .

Hälsa

Därför blir du sjuk av möten

Sex minuter. Så kort tid har du på dig att kasta dig ut från mötesrummet efter att kollegan nyst. Åtminstone om det handlar om coronavirus, visar svenska studier.
Johanna Rovira Publicerad 6 mars 2024, kl 06:04
En kvinna nyser i ett mötesrum.
Kontorsbakterierna och hur de smittar. Fräscha upp dina smittskyddskunskaper och slipp jobbsjukdomarna. Foto: Colourbox.

Coronapandemin gjorde oss alla till mer eller mindre experter på smittskydd – vi tvättade bananer i handsprit, tryckte på hissknappar med armbågen och hade alltid ett munskydd redo. Framför allt höll vi oss hemma vid minsta lilla symptom. 

Men det kollektiva minnet tycks vara kort. Nu snörvlas det åter på kontor och i kollektivtrafiken och handspriten har ofta passerat bäst före datum. Det finns all anledning att fräscha upp smittskyddskunskaperna. Nyligen kunde forskare vid Lunds universitet konstatera att det tar i genomsnitt mellan 6 och 37 minuter för smitta att överföras från en person till en annan i ett 16 kvadratmeter stort mötesrum med normal ventilation. Studien gjordes dock i början av coronapandemin när motståndskraften var sämre, enligt sajten Extrakt.se. 

Forskarna menar att god ventilation och luftrenare kan tygla smittan något. Däremot har de inga svar på varför vi är mer sjuka på vintern än annars, det finns bara teorier. 

Inte heller vet man exakt hur många bakterier som ryms i ett tangentbord. En rapport med åtskilliga år på nacken konstaterade att tangenterna rymde 33 000 bakterier och dessutom 3 100 svampar per kvadratcentimeter, medan andra källor uppger blygsamma 3000 bakterier per kvadratcentimeter. Största baketeriehärd återfanns på mellanslagstangenterna samt returtangenten. 

Tangentbord vs toasits

Enligt en populär kontorsmyt som har sitt ursprung i en amerikansk undersökning, finns det 400 gånger fler bakterier på tangentbordet än på den gemensamma kontorstoaletten.  En brittisk undersökning stack dock hål på den myten genom att räkna ut att det bara florerade fem gånger så många bakterier på tangentbordet som på toasitsen. 

Sannolikt beror bakterieskillnaderna i de olika studierna på hur ofta man rengör klosettsits respektive tangentbord.  Sedan får man ha i åtanke att de bakterier som återfinns på en toalett är betydligt mer hälsovådliga än de som gömmer sig i ett tangentbord. 

Dessutom finns det andra gemensamma ytor på ett kontor som man bör se upp med. Ett harmlöst virus, som i mångt och mycket påminner om det notoriska noroviruset (som ger upphov till vinterkräksjuka) placerades för några år sedan på ett dörrhandtag i en kontorsbyggnad. Inom två till fyra timmar hade viruset spridit sig till 40-60 procent av de gemensamma ytorna – hissknappar, kaffemaskiner, kranar, skrivare, strömbrytare. 

Liten smittskyddsrepetition:

  • Stanna hemma om du är sjuk. 
  • God handhygien är A&O.
  • Nys och hosta i armvecket eller i näsduken. 
  • Undvik peta i ögon och näsa.
  • Rengör ditt tangentbord och musen, i synnerhet om du jobbar på aktivitetsbaserat kontor och alltså delar tangentbord med kollegor. Obs använd ej handsprit till detta.