Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Musik gör att du jobbar sämre

Att jobba med musik i öronen eller inte är en fråga som länge delat arbetsmarknaden i två läger. Nu har forskare avgjort tvisten – musikmotståndarna har rätt.
Johanna Rovira Publicerad 10 december 2021, kl 06:00
Shutterstock
Visst kan det vara härligt att dagdrömma sig bort till en karriär som rockstjärna, men musiken gör dig dessvärre inte bättre på jobbet. Shutterstock

”Jag blir mer kreativ när jag lyssnar på musik,” är ett vanligt argument hos anställda som antingen lyssnar på musik i hörlurar eller helt enkelt låter radion eller datorn skvala i bakgrunden när de jobbar.

Forskare vid Högskolan i Gävle har tillsammans med universiteten i Lancashire och Lancaster slagit hål på uppfattningen att musik främjar kreativiteten. De lät, enligt sajten Forskning.se, olika grupper försöka lösa problem kreativt samtidigt som de fick lyssna på olika typer av musik.

I samtliga försök presterade deltagarna sämre med musik i öronen än i tyst miljö.

Men typen av musik påverkar också koncentrationen och kreativiteten mer eller mindre – låtar med text visade sig vara mer distraherande än ren instrumentell musik, eftersom hjärnan sjunger med i texten, utan vår vetskap och oavsett om vi vill det eller ej.

Det blir alltså kämpigare för hjärnan att hantera och lösa andra problem samtidigt som den i lönndom nynnar texten till exempelvis Tystnar i luren (som av en händelse är nr 2 på listan över mest spelade låtar i Sverige 2021). 

Tystnad i lurarna är alltså att föredra för den som vill vara kreativ och göra bra ifrån sig på jobbet. Däremot kunde inte forskarna upptäcka om det fanns skillnad i prestation för olika typer av tystnad, exempelvis biblioteksljud eller helt knäpptyst miljö.

När Kollega för några år sedan gjorde en undersökning i frågan musik eller inte på jobbet svarade en tredjedel att de upplevt musik som störande – troligtvis handlade det då mest om kollegornas musik som sipprade ut ur hörlurarna eller spelades högt helt ogenerat.

Läs mer: En av tre tycker jobbmusiken stör 

Topp 10 mest spelade låtar i Sverige 2021

  1. Babblarnas vaggvisa – Babblarna
  2. Tystnar i luren – Miriam Bryant, Victor Leksell
  3. Samma gamla vanliga – A36
  4. Gamora – Hov1, Einár
  5. Svag – Victor Leksell
  6. STAY (with Justin Bieber) – The Kid LAROI, Justin Bieber
  7. Du måste finnas – Newkid
  8. Barn av vår tid – Hov1
  9. Lose my mind – Myra Granberg
  10. Bad Habits – Ed Sheeran

Spotify

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.