• Det kan påverka hela arbetsgruppen när chefen går in i väggen. Foto: Johnér Bildbyrå

När chefen kraschar

Publicerad 8 november 2016, kl 10:50

Stress orsakas oftast av både yrkes- och privatliv. Men för chefer har stressen en starkare koppling till jobbet. Bland annat för att kraven är större än befogenheterna.

Ju mer högpresterande man är, desto lättare är det att hålla emot när stressignalerna visar sig. Det menar Fredrik Bengtsson – psykolog, organisationskonsult och författare – på Haga Livscenter i Stockholm som har jobbat med utmattningssyndrom i 13 år.

– Utbrändhetsprocessen sker inte över en natt. En del chefer, oftast män, kan dölja tecknen genom att börja arbeta mer hemifrån. Vissa kanske till och med väljer att sluta, säger Fredrik Bengtsson.

Andra tecken på att chefen är på väg in i väggen är personlighetsförändringar, som att man blir sur eller lättirriterad och får huvudvärk eller ont i magen. En del försöker tackla stressen med alkohol eller övermänskliga idrottsprestationer.

– Två glas vin efter jobbet blir till en halv flaska och sedan ännu mer. Andra tränar som elitidrottsmän. Träningsnarkomani är ett sätt att få kontroll. Jag har mött personer som springer 20-milalopp. Det säger sig självt att det inte håller, säger han.

Medan männen ofta ägnar sig åt träning är kvinnorna ofta kittet i det sociala livet. De är klassmammor, tar hand om sina åldriga föräldrar och stöttar till exempel väninnan som har skilt sig.

Vanligt är också att chefer går hem i tid till familjen, hämtar på dagis, lagar middag och läser läxor med barnen. Men när barnen har somnat tar ett nytt arbetspass vid.

En utmattningsdepression orsakas oftast inte av enbart hård arbetsbelastning, utan handlar om helheten, hur livet fungerar i övrigt. Vissa flyr kanske in i jobbet för att de har en dålig relation. En annan stressfaktor är privatekonomin.

– Det är så lätt att slänga sig med begreppet utbrändhet. Men riktig utmattningsdepression är ett allvarligt hälsotillstånd. När en person som har det kommer till mig så tar vi bort arbete och aktiviteter. Annars är det stor risk för stroke eller hjärtinfarkt, säger Fredrik Bengtsson.

I våras kom Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisation och social arbetsmiljö. Det har ökat pressen på chefer ytterligare. Nu ansvarar de bland annat för att medarbetarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Man ska arbeta förebyggande genom att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller prioriteringsordning.

– Detta lägger ett stort ansvar på chefen och ökar kraven. Det är svårt om man själv är i obalans. Ett hållbart chefskap börjar med en själv, säger Fredrik Bengtsson.

Den hållbara chefen kännetecknas enligt honom av följande faktorer: god fysisk och psykisk hälsa, man förstår skillnaden mellan ledar- och chefskap och har både ansvar och mandat som chef.

– Många chefer har höga krav på sig men för lite mandat att påverka och känner sig därför otillräckliga, säger han.

Det är också ett faktum att den som har ett socialt stöd från chef eller arbetskamrater uppvisar mindre stressymptom.

– Kvinnor har ofta bättre stöd. De kan ventilera saker med både kollegor och väninnor. Män har inte lika ofta någon att prata med utan vänder problemen inåt. Därför mår de också sämre, och de mår ännu sämre om de har en chefsposition, säger Fredrik Bengtsson.

De senaste fem åren tycker han att män har börjat våga vara mer öppna kring att de drabbats av utmattningsdepression. Men generellt tycker han ändå att det är ett större tabu för män att berätta om sin utbrändhet.

– De är rädda för att uppfattas som svaga. Det finns en föreställning om att män ska vara starka och inte bli utbrända. Men det finns inget som visar på att förståelsen är mindre för män än för kvinnor, säger han.

Cajsa Högberg
[email protected]

Sämre förutsättningar för kvinnliga chefer

Mellanchefer är ofta utsatta för stress – de känner krav både ovan- och underifrån. Är chefen dessutom en kvinna har hon som regel en ännu tuffare arbetssituation. Det visar färsk forskning.

Fler kvinnor än män insjuknar i utmattningsdepression. Det betyder dock inte att de är skörare än män.

– Skillnaden ska ses i ett genusperspektiv. Kvinnor och män har olika arbetsförhållanden, säger Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin.

– Dels finns det stressfaktorer inom kvinnodominerade yrken som vård och omsorg, dels får kvinnor och män som arbetar på samma arbetsplats olika arbetsuppgifter. Det handlar alltså inte om en könsskillnad utan om strukturer vi har byggt upp, säger Kristina Glise.

Plötslig vuxendöd

I Japan finns begreppet karoshi – plötslig vuxendöd orsakad av att man överarbetat. Det är oftast män i 35–45-årsåldern som pressar sig så hårt att hjärtat ger upp. 2015 dog omkring 1 500 personer i karoshi enligt Japans arbetsministerium.

Lediga jobb
  • Läs även...

    Inlåsning kan leda till depression

    En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.

  • Läs även...

    Samordnare för rehab en hjälp för sjukskrivna

    Att hålla reda på Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens regler när man är sjuk kan kännas som en djungel. Regeringen föreslår därför rehabiliteringskoordinatorer som ska guida patienter under sin sjukskrivning. En bra idé anser Unionen.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Så stöttar du en orolig kollega

    De flesta anställda känner någon form av oro kring effekterna av coronaviruset. Men det finns saker vi kan göra för att stötta varandra. Både som kollega och chef.

  • Läs även...

    Kollegas mest lästa 2018

    Har du inte hängt med ordentligt under det senaste året? Kollega har samlat sina mest lästa nyheter, reportage och tips om arbetslivet från 2018.

  • Läs även...

    Tristess skapar bråk på jobbet

    Att ha tråkigt på jobbet kan göra dig sjuk. Men det kan också skapa konflikter. Det visar forskning utförd på Mount Everest, som är direkt överförbar till arbetslivet.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.