Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

När ska jag berätta på jobbet att jag väntar barn?

När ska man berätta för chefen att man väntar barn? Det avgör du i princip själv. Men tänker du vara föräldraledig måste du meddela det senast två månader i förväg. Oavsett om du ska bli mamma eller pappa.
Johanna Rovira Publicerad 18 januari 2018, kl 11:36
Gravid på ultraljud.
Dölj inte magen i onödan. Man ska alltid försöka underlätta för arbetsgivaren, säger Moni Liebert, chefsombudsman på Unionen. Foto: Gorm Kallestad/TT

Skyldighet att berätta två månader innan föräldraledighet

Att gå i väntans tider innebär inte att du ska vänta till sista minuten med att berätta på jobbet att du är gravid. Visserligen säger lagen att du måste meddela din arbetsgivare minst två månader innan du planerar att gå på föräldraledighet, men det finns ingen anledning att låtsas att du är på massage när du i själva verket är på profylaxkurs eller skylla på ständig matförgiftning om du behöver spy stup i kvarten.

– Man ska alltid försöka underlätta för arbetsgivaren och har man en god relation med sin chef tycker jag att man ska berätta på jobbet så fort man kan, säger Moni Liebert, chefsombudsman på Unionen.

– Är man provanställd eller osäker på hur arbetsgivaren kommer att reagera, finns det ingen skyldighet att berätta något förrän två månader innan, men vid den tidpunkten kommer det ju att synas på den blivande mamman i alla fall.

Brott mot diskrimineringslagen

Blir du av med jobbet för att du är gravid är det ett brott mot diskrimineringslagen. Problemet är bara att det är svårt att bevisa att en uppsägning beror på att du väntar barn. Är du till exempel provanställd behöver arbetsgivaren inte ens förklara varför du inte fick fortsätta.

– Är det uppenbart att du är gravid tycker jag det bästa är att du berättar det, även om du har en provanställning. Då kan inte arbetsgivaren skylla ifrån sig och hävda att man inte visste något om din graviditet, säger Moni Liebert, som själv berättade om sina havandeskap för sin chef på tidigt stadium.

– Jag jobbade på en liten arbetsplats där vi pratade om allt och jag hade så god relation med min chef att det kändes helt naturligt.

– Kanske kan man avvakta de tre första månaderna, för att se hur det går, men sedan är det bra att berätta, oavsett om du ska bli mamma eller pappa, så att alla parter i god tid ska kunna planera och hitta vikarier.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.