Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nationaldag på en lördag – så funkar det

När annandag pingst gick från röd till svart dag blev nationaldagen i stället en ledig dag. Men infaller sjätte juni på en lördag eller söndag går vi miste om ledigheten. Eller? Har du tur blir du kompenserad via ditt kollektivavtal.
Linnea Andersson Publicerad
Man iförd folkdräkt bär på svenska flaggor.
Har du rätt till en kompensationsdag om nationaldagen infaller på en lördag? Foto: Claudio Bresciani/TT

I år är det tio år sedan nationaldagen blev röd och annandag pingst upphörde att vara helgdag. Men annandag pingst är alltid en måndag till skillnad från sjätte juni som roterar och som infaller på en lördag i år. Många fack och arbetsgivare har därför kommit överens om kompensation för den ”förlorade” ledigheten.

I Unionens kollektivavtal har fack och arbetsgivare förhandlat fram olika typer av kompensation. Enligt en del avtal har anställda rätt att ta ut en annan ledig dag, eller ett antal lediga timmar, senare under året.

Vissa arbetsgivare vill att du tar ut ledigheten innan året är slut medan andra tillåter att den sparas.  En annan lösning är att få en ledig halvdag på fredagen, om nationaldagen är en lördag eller söndag. I andra avtal förkommer ingen ledighet alls och kompensationen kan ha förhandlats bort i lokala avtal i utbyte mot att personalen får något annat.

Vill du veta vad som gäller just dig? Kontakta ditt fackförbund, din chef eller kolla i ditt kollektivavtal

Exempel på kompensation ur Unionens avtal:

Tidsersättning – Rätt till 2,22 timmar i tidsbank. (Gäller t.ex. Stål och Metall Arbetsgivarförbundet, TEKO – Sveriges Textil & Modeföretag, Gruvornas Arbetsgivarförbund).

Ledighet eller ekonomisk ersättning - Rätt till en dags ledighet under det aktuella kalenderåret. Om inte uttag har skett vid årets slut har du i stället rätt till kompensation motsvarande en dagslön. (Gäller t.ex. SLA – Djursjukvård och Djurparker).

Ledig dag – Rätt till en dags ledighet under det aktuella kalenderåret. (Gäller t.ex. SLA – Skogsbruk och Medieföretagen Public service).

I många avtal förfaller ledigheten om den inte tas ut innan året är slut. Ledigheten portioneras för deltidsanställda. (Gäller t.ex. Bemanningsföretagen Almega).

Helledigt på Alla helgons dag(Gäller t.ex. Arbetsgivaralliansen – Ideella och idéburna organisationer).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland