Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Nekad sjukskrivning bra för karriär och plånbok

Att neka en person fortsatt sjukskrivning är inte bara positivt för samhällsekonomin, det ökar dessutom individens chanser att ta sig tillbaka ut på arbetsmarknaden och främjar den egna ekonomin. Det visar en granskning som Riksrevisionen har gjort.
Linnea Andersson Publicerad 13 december 2016, kl 14:43
Illustration: Colourbox

Sjukfrånvaron i Sverige har ökat i sex år i rad och kostnaderna för sjukpenningen har fördubblats sedan 2010.

Syftet med sjukförsäkringen är att kompensera för inkomstbortfall vid sjukdom för att den som är sjuk och inte kan jobba ska få tillfriskna i lugn och ro. Men frågan är hur länge det är bra att vara borta från jobbet.

Riksrevisionen har undersökt hur ett nekande av fortsatt sjukskrivning påverkar individens hälsa, sysselsättning och sjukfrånvaro. Granskningen visar att ett avslag av sjukpenning ökar chanserna att återgå i arbete samtidigt som det minskar risken att lämna arbetsmarknaden med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension) inom tre år. Dock syns ingen effekt på individens hälsa, varken till det bättre eller till det sämre.

Resultatet visar även att en strikt bedömning av rätten till sjukpenning leder till ett mer jämställt uttag av sjukförsäkringen. Anledningen är att kvinnor är sjukskrivna mer än män och att kvinnor minskar sin sjukfrånvaro i högre grad än män efter att ha nekats sjukpenning.

Stränga bedömningar bidrar dessutom till ekonomisk jämlikhet då sjukförsäkringen oftare används av personer med lägre inkomster och att ett nekande av sjukpenning ökar individens inkomster.

Om granskningen:

Granskningen omfattar drygt 5 000 sjukskrivna personer där vissa beviljades en fortsättning och andra inte, mellan 2009 och 2012. De båda grupperna är i övrigt helt jämförbara.

Beslut om rätten till sjukpenning fattas av enskilda handläggare på Försäkringskassan.

Är sjukskrivning bra för hälsan?

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.