• Melker Ödebrink, kanslichef för Arbetslöshetskassornas samorganisation. Foto: Stina Svanberg, SO

Noll effekt av sänkt a-kasseavgift

Publicerad 27 augusti 2014, kl 14:33

Den kraftigt sänkta a-kasseavgiften skulle locka tillbaka a-kassornas medlemmar efter de senaste årens stora tapp. Men återströmningen har hittills varit marginell. Andelen a-kassemedlemmar har snarare minskat ytterligare, rapporterar TT.

Vid årsskiftet sänktes a-kasseavgiften kraftigt. För flera förbund innebar det en sänkning på flera hundra kronor i månaden till ungefär samma nivå som innan Alliansregeringen höjde kostnaden 2007.

Men i jämförelse med de 400 000 som då lämnade kassorna har endast 15 000 nya anslutit sig i år, enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). Eftersom arbetskraften dessutom vuxit ytterligare i år har andelen som är med i en a-kassa snarare legat helt still eller till och med sjunkit.

Melker Ödebrink, kanslichef för Arbetslöshetskassornas samorganisation säger till TT att den dåliga effekten är en besvikelse och att det är svårt att veta vad det beror på.

- Men ett skäl är att villkoren för att få a-kassa är lika dåliga eller till och med sämre än 2007.

- Det krävs fler åtgärder, höja taket bland annat och göra regelsystemet mer överskådligt. Nu är det svårt att förutse om man har rätt till ersättning, säger Melker Ödebrink till TT.

Hotell- och restaurangsfacket (HRF) är det fack som fått den största sänkningen av a-kasseavgiften. Förbundets ordförande Ella Niia tror dock att det är en för enkel analys att skylla allt på avgiften.

Flera av Allianspartierna vill se en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för att fler ska ha rätt till a-kassa. Även om inget offentligt mål om nya medlemmar sattes upp när man sänkte avgiften vid årsskiftet visar ett räkneexempel i budgetpropositionen en förhoppning om 200 000 fler medlemmar.

Som Kollega skrivit tidigare visar en genomgång av OECD-statistik att Sverige, förutom att ha drabbats av det stora a-kassetappet, är det land i västvärlden där flest personer lämnat facket. Ett faktum som tros vara en konsekvens av Alliansregeringens höjda a-kasseavgifter samt den  slopade avdragsrätten för fackavgiften.

Lediga jobb
  • Läs även...

    Gör facket tillräckligt för mobbade?

    Inte ens en av tio av dem som mobbas och som kontaktar sitt fack anser att de får hjälp. Men hur ser lagen ut? Och vad kan facket egentligen göra?

  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    Sämre inkomstförsäkring vid lägre lön

    Inte 80, utan bara 74 procent av den tidigare inkomsten. Det är vad många kan räkna med att få via Unionens inkomstförsäkring om de blir av med jobbet.

  • Läs även...

    Utredning: ”Alla ska ha rätt till a-kassa”

    Alla som har jobbat ska få a-kassa om de blir arbetslösa. Det föreslår den utredning om a-kassan som presenterades under tisdagen. Men för den som är arbetslös länge blir ersättningen lägre än i dag.

  • Läs även...

    Eva Nordmark: "Saknas stöd för höjning av a-kassan"

    Intervjun med Eva Nordmark gjordes den 25 februari, före coronakrisen.

    Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) anser att staten måste ta ett större ansvar för a-kassan. Hon vill bland annat att taket i försäkringen höjs.

  • Läs även...

    Allt lägre ersättning vid arbetslöshet

    A-kassan ger inte tillräcklig ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Därför har fackförbundens inkomstförsäkringar blivit allt viktigare. Men försäkringarna kan också leda till att politikerna struntar i a-kassan.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.