Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Ny lag slår mot ideella föreningar

I maj nästa år ersätts personuppgiftslagen av en ny dataskyddsförordning, förkortad GDPR. Den berör inte minst medlemsorganisationer som måste se till att uppfylla de nya reglerna för att inte riskera stora böter.
Lina Björk Publicerad 14 november 2017, kl 14:17
Birgit Korber/Colourbox.com
Den nya lagen ska börja gälla i EU:s medlemsstater i maj 2018. Birgit Korber/Colourbox.com

– Den nya lagen är till viss del luddig. Det finns ingen checklista att gå efter och vi har inte de ekonomiska resurserna att ta in en jurist för att titta på hur det påverkar oss, säger Filippa Drakander, som är generalsekreterare på Sveriges elevråd, SVEA.

Under veckan som gick träffades Unionens branschråd för organisationer och föreningar för första gången. Tanken är att anställda inom branschen ska sammanstråla och utbyta erfarenheter och diskutera aktuella ämnen. En fråga som är brinnande aktuell är den nya dataskyddslagen, även förkortad GDPR. Den nya lagen ersätter den nuvarande personuppgiftslagen PuL, och ställer högre krav på personuppgiftshantering och omfattar alla företag myndigheter och organisationer som behandlar persondata.

Lagen innebär bland annat att du har rätt att få se dina personuppgifter, begära ändringar eller att de raderas helt. Men den absolut största skillnaden är att det införs kännbara straff för dem som inte följer lagen. Och organisationer och föreningar måste framöver inte bara uppfylla de nya reglerna, utan också visa att de följs genom insamlad data, berätta var man lagrar den och vilka som har tillgång till den. Enligt den nya förordningen ska säkerheten vara ”lämplig och tillräcklig” men hur den ska se ut är oklart. Klart är att varje företag eller organisation måste lösa det här själva eftersom det inte är tillåtet att delegera ut till en IT-leverantör.

– Vi har läst den information som finns och gått på seminarier för att se hur vi kan anpassa oss. Men vi och många andra ideella föreningar har inte de ekonomiska resurserna för att genomlysa vårt arbete och analysera hur det här kan påverka oss. Vi vet att man ska utse ett ombud och en ansvarig men vi hade önskat att man kunnat vara tydligare i beskrivningarna, säger Filippa Drakander.

För mindre organisationer och föreningar kan det också bli bekymmersamt att inte ha samma förutsättningar som större företag att lägga på juridisk hjälp vid rättskonflikter. Ytterligare ett bekymmer man diskuterade angående dataskyddslagen är hur den samspelar med föreningsfriheten. Den som organiserar sig i en förening och är under 16 år måste om några månader få målsmans godkännande.

– Men det är inte alla som vill berätta att man vill gå med i en förening av olika skäl och då blir datainsamlandet väldigt känsligt. Vi har försökt att få gehör för att ändra åldern till 13 år, men det har ännu inte blivit någon ändring.

Företag som bryter mot reglerna riskerar 20 miljoner euro eller 4 procent av den globala omsättningen i administrativ sanktionsavgift. Dessutom kan enskilda personer begära skadestånd från företag som behandlat deras personuppgifter fel.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.