Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ny myndighet med fackligt fokus

Landets nya arbetsmiljömyndighet har slagit upp portarna. Och där ser man kontakten med facken som nyckeln för att lyckas med sitt uppdrag.
Ola Rennstam Publicerad 12 september 2018, kl 09:50
Colourbox
Facken kommer att bli en av de viktigaste kanalerna för att få information om vad som inte funkar och vilka insatser som behövs. Colourbox

Nader Ahmadi, generaldirektör för Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, vilket är ert uppdrag?
– Vi ska vara ett kunskapscenter och mötesplats för forskare, facken, arbetsgivare och allmänheten. Hos oss ska man kunna hitta samlad information. Vi är alltså inte något nytt Arbetslivsinstitut och ska inte bedriva någon egen forskning.

Vilken är er största utmaning?
 – Arbetsmiljöforskning är en djungel, det finns så otroligt mycket och kan vara svår att få grepp om det. Vi hoppas kunna bli en viktig portal inom området. Jag och personalen är väldigt taggade på uppgiften. Sedan har vi precis haft ett val, vilket kan innebära att våra förutsättningar kommer att förändras – först och främst måste vi säkerställa under vilka förutsättningar vi jobbar. En annan utmaning är att bringa klarhet i vår roll för våra intressenter. Tidsramarna för våra uppdrag är tajta, men vi behöver lyckligtvis inte börja från noll, det mesta är gjort, vår uppgift är att sammanställa forskningen. 

Hur ska ni samarbeta med facken?
– Vi vill ha levande information om läget är på arbetsplatserna. Facken kommer att bli en av de viktigaste kanalerna för att få information om vad som inte funkar och vilka insatser som behövs. Vi kommer också att inrätta ett verksamhetsråd på myndigheten där arbetsmarknadens parter kommer att få rådgivande roller kring vad vi ska jobba med.

Många kanske blandar ihop er uppgift med Arbetsmiljöverkets – hur skiljer sig era roller?
– De är en tillsynsmyndighet som skapar regler, bötfäller och inspekterar. Vi ska vara ett nationellt kunskapscentrum och visa upp en bild av vad som är önskvärt och ge rekommendationer om hur det kan uppnås.
 

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Mynak 11 anställda, ska växa till 35 personer år 2020. Baserat i Gävle. Verksamheten har varit igång sedan i augusti. Budget: 35 miljoner per år. Uppdraget är att sprida forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljö så att den kommer till användning i praktiken. Att utvärdera och analysera arbetsmiljöpolitiken, att stödja företagshälsovårdens utveckling och att verka internationellt.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.