Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya avtalen ska ge mer i plånboken

Utökad föräldralön, avsättningar till delpension och goda möjligheter till reallöneökningar. Det innebär de nya avtalen som blev klara på tisdagen.
Niklas Hallstedt Publicerad 2 april 2013, kl 15:04

Det var en trött, men nöjd ordförande i Unionen som presenterade de nya avtalen.

- Jag tror att vi har varit igång i 31 timmar. Men nu har vi tecknat ett avtal i osäkra ekonomiska tider, ett avtal som ger förutsättningar för reallöneökningar, sa Cecilia Fahlberg.

Avtalet innebär lönehöjningar på totalt 6,3 procent på tre år med början den 1 april i år. För teknikavtalet, det största avtalsområdet inom industrin där Unionen har 70 000 medlemmar, fördelar sig löneökningarna på 2,0 procent det första året, 2,1 det andra och 2,2 det sista som är uppsägningsbart.

Dessutom innehåller avtalet en avsättning på 0,5 procent till ett nytt system för en delpension som ska införas. Avsikten är att man på det viset ska kunna få människor att orka arbeta längre.

Ytterligare en viktig punkt är att facken fick igenom kravet på ytterligare en månad med föräldralön. Det innebär att den som är föräldraledig ska få en utfyllnad av inkomsten under sex månader.

Det förra budet som facken förkastade i påskhelgen innebar en sammanlagd kostnadsökning på 6,6 procent.  På presskonferensen fick IF Metalls ordförande Anders Ferbe frågan om de extra 0,2 procentenheterna verkligen hade varit värt mödan.

- Då var det nödvändigt att säga nej, nu var det rimligt, sa Anders Ferbe och påminde om att man nu också löst frågan om föräldralönen.

Avtalet innehåller vidare individgarantier och höjningar av lägsta lönen.  Under avtalsperioden garanteras varje anställd en minsta höjning på 780 kronor i månaden, medan lägstlönerna höjs med 6,3 procent.

Även på arbetsgivarhåll tyckte man att den långa resan mot nytt avtal hade varit värd målet.

- Nivåerna blev något högre än vad jag hade önskat mig, men jag är nöjd med att vi fått ett avtal. Nu har vi köpt arbetsfred i tre år och satt märket på arbetsmarknaden, sa Teknikföretagens vd Åke Svensson.

Arbetsgivarna är även de  belåtna med att ha fått till en delpensionslösning som underlättar generationsväxling, och nya regler som ökar möjligheter att jobba övertid.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.