Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nya jobbet blev räddningen

Sju år – så lång tid har det gått sedan de första tecknen på utbrändhet visade sig för Johanna Thomsson. Vändpunkten kom när hon fick chans att arbetsträna i en butik med en engagerad chef.
Publicerad 2 juni 2017, kl 11:10
Karl Nilsson
Butikschefen Mikael Wedin har haft flera i sin omgivning som gått in i väggen. Därför ville han hjälpa Johanna. I dag är Johanna ansvarig för Systembolagsbutikens interna dryckesutbildning. Karl Nilsson

Sommaren 2015 började Johanna efter många år av stressbesvär och sjukskrivningar att arbetsträna i Systembolagsbutiken i centrala Kalmar. Det hade blivit uppenbart att hon inte skulle bli frisk om hon återgick till sitt gamla arbete.

– Jag älskade mitt jobb som lärare på hotell- och restaurangprogrammet. Problemet är att jag älskade det för mycket och samtidigt hade så höga krav på mig själv, säger Johanna.

I många år hade hon jobbat som servitris innan hon 1999 blev färdig hushållslärare. Intresset för mat och dryck gjorde det nära till hands att tänka på Systembolaget när hon skulle arbetsträna. Hon fick tag på butikschefen Mikael Wedin och frågade om de tog emot praktikanter.

– När jag berättade att jag var sjukskriven för utmattning och ville arbetsträna blev han intresserad, säger Johanna.

Mikael Wedin ville gärna hjälpa någon tillbaka till arbetslivet.

– Flera i min omgivning har blivit utbrända. Det är läskigt att den som kan verka hur stark som helst ena dagen nästa dag inte kan gå upp ur sängen, säger Mikael Wedin.

Läs mer: Så söker du jobb med ohälsa

I juli 2015 började Johanna Thomsson i butiken tre timmar per dag, tre dagar i veckan. Chefen var på semester så kollegorna fick introducera henne. Han hade förberett dem på vad som gällde.

– Vi är här för Johannas skull, hon ska kunna vila sig om det behövs och det är en bonus när hon hjälper oss.

– Jag har jobbat länge inom försäljning. Förut tänkte jag alltid att om affärerna går bra så mår medarbetarna bra. Men nu har jag vänt på resonemanget, säger han.

Handläggaren på Arbetsförmedlingen hade först varit skeptisk till om Johanna skulle klara av den stressiga butiksmiljön, men stöttade ändå hennes val.

– I dag är jag ledig när jag går för dagen. Som lärare fanns det alltid något jobb att göra även på fritiden, säger Johanna.

Om det var kvällsservering gick hon hem vid elvatiden, skrev utlåtanden om eleverna och gav feedback klockan åtta dagen därpå. Många gånger när hon slog sig ner framför tv:n en fredagskväll rättade hon samtidigt prov.

Även som småbarnsmamma fortsatte Johanna i samma höga tempo, både på jobbet och hemma. Stressymptomen kom gradvis och utan att Johanna insåg vad det var fråga om: öronsus, känslan av att vara tjock i huvudet, yrsel, mystiska eksem och ryggont.

– Tidigare hade jag en teori om att man som utbränd bara kunde skärpa sig, bita ihop och komma igen, säger Johanna.

I slutet av november 2011 var Johanna på skolan när det small till i huvudet. Allt snurrade i högervarv, huvudet kändes som bly och hon kräktes. Hon har fått flera yrselanfall som varat mellan två och sex timmar.

Det skulle dröja ytterligare ett år innan hon insåg att det var fråga om utmattning.

Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

– En dag sa min kiropraktor: ”Det hjälper inte hur mycket jag än trycker och klämmer på dig.” Då brast det för mig, säger Johanna.

Vägen tillbaka är långtifrån avklarad. Johanna har diagnostiserats med den kroniska yrselsjukdomen menière, troligen utlöst av stressen. Hon bär alltid med sig en tablett för att minska eller häva anfallen. Ibland måste hon vila i personalutrymmet.

Det har varit många läkarbesök, behandlingar, terapi och medicinering. Hon har haft ångest, sömnsvårigheter och oroat sig för framtiden, bland annat för att bli utförsäkrad.

Läs mer: Utbränd - på olika sätt

I dag har hon sagt upp sig från lärarjobbet, har ett vikariat på 75 procent, är ansvarig för butikens interna dryckesutbildning och är utlovad tillsvidareanställning.

– Innan har jag alltid velat prestera och gå vidare. Men nu vill jag bara vara kvar här. Jag är jättenöjd med det, säger hon.

JOHANNAS BÄSTA TIPS

➧ Lyssna på andra – ofta är man blind för sin egen situation.

➧ Våga släppa kontrollen, du kan inte ha koll på allt.

➧ Var öppen med din situation. Det har jag varit och det har lett till att jag har fått mycket fin hjälp.

➧ Skuldbelägg inte dig själv.

➧ Ta hjälp av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och sjukvården. Jag har bara gott att säga om dem.

➧ Var inte rädd för att ta hjälp av kollegor, vänner och familj.

… OCH RÅD TILL CHEFEN

➧ Se dina medarbetare.

➧ Våga ta tag i eventuella problem. Det behövs så lite, en klapp på axeln eller en fråga om hur det går.

➧ Om någon är stressad och mår dåligt, skuldbelägg inte – det gör personen så lätt själv.

➧ Se medarbetarens positiva sidor och lyft fram dem. Det har tagit lång tid att komma igen efter utbrändheten, men nu mår Johanna bra.

 

Cajsa Högberg
[email protected]

JOHANNA THOMSSON

ÅLDER: 47 år.

GÖR: Arbetar i Systembolagsbutik.

FAMILJ: Maken Urban, elektriker, och sonen Max, 12 år.

BOR: I ett litet 1800-talshus i Kalmar.

HOBBY: Mat och dryck, familjen, resor och trädgård.

BÄSTA MED JOBBET: Att få hålla på med mitt stora intresse, mat och dryck, och att få jobba med människor och genom dem få så otroligt mycket energi tillbaka.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)