Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Nya regler ska underlätta för sjukskrivna

Äldre ska inte prövas mot hela arbetsmarknaden och Försäkringskassan ska bli tydligare om vilka jobb den sjukskrivna ska klara av. Det föreslås i en ny utredning om sjukförsäkringen.
– Förslagen innebär en bättre chans att komma tillbaka till det arbete man är utbildad för, säger Mikael Bäckström, utredare på Unionen.
Lina Björk Publicerad 6 februari 2020, kl 07:43
Johan Nilsson/TT
Enligt de nya förslaget ska Försäkringskassan precisera vilken yrkesgrupp den sjuka kan bli aktuell att återgå till om sjukpenningen dras in. Johan Nilsson/TT

Sjukförsäkringen har varit under lupp en längre tid och har från fackligt håll fått kritik för att vara både rättsosäker och otydlig. Regeringen beslöt sig därför för att se över regelverket och i förra veckan presenterades en rad förslag kring hur rätten till sjukpenning ska prövas.

Ett av förslagen är att förtydliga begreppet ”normalt förekommande arbete”. I dag kan handläggare slå fast att sjukskrivna kan klara av andra jobb än tidigare, efter en omprövning som sker efter 180 dagar. Den som kan klara av ett annat jobb nekas sjukpenning. Men vilka typer av jobb som den sjuka ska klara av är otydligt och schablonmässigt motiverat. Utredningen föreslår därför att om handläggaren bedömer att den sjukskrivna kan återgå i arbete, så ska det framgå vilken yrkesgrupp som kan tänkas vara aktuell.

– Vi tycker att det är ett bra förslag och att utredarna landade i en bra kompromiss, istället för att handläggarna ska precisera vilket yrke, som blir för snävt, eller bransch, som blir för brett så ska det framgå vilken yrkesgrupp som kan bli aktuell, säger Mikael Bäckström.

Ett annat förslag är att utöka möjligheten till undantag för prövning av arbetsförmåga efter 180 dagar.  I dag är reglerna stränga vilket fått effekten att många som är på väg tillbaka till sitt ordinarie arbete, förlorar sin sjukpenning och tvingas söka annat jobb. Med utredningens förslag att utöka undantagen från de 180 dagarna, kommer fler att kunna fullfölja sin rehabilitering och förhoppningsvis komma tillbaka till sitt ordinarie jobb.

Läs mer: Sjukskrivna drabbas när arbetsgivare trotsar ny lag  

– Tidigare har det höga beviskravet inneburit att så kallade diffusa diagnoser har undantagits. Om du till exempel lidit av uttmattningssyndrom eller psykisk ohälsa har du inte kunnat åberopa det och blivit av med sjukpenningen trots att du är på god väg tillbaka till arbete, säger Mikael Bäckström. 

Han tror även att det finns stora samhällsvinster att hämta genom att se till att personer som kan komma tillbaka till sitt ordinarie jobb kan göra det genom att fullfölja sin rehabilitering snarare än att tvingas söka nytt jobb, till följd av 180-dagars regeln.

– Om en person är utbildad för ett visst yrke och har lön för det, betalar personen mer i skatt än om man efter 180 dagar tvingas söka ett mindre kvalificerat jobb, tjäna mindre och betala mindre skatt. Så det har varit dumsnålt av staten att dra in sjukpenningen och tro att man sparar pengar. Men den största vinsten är förstås för den försäkrade, som slipper se sin vardag ställas på ända trots att hen ofta uppfyllt stora delar av sin rehabiliteringsplan.

I dag prövas även äldre mot hela arbetsmarknaden. Utredningen föreslår att kravet på att få sin förmåga mätt mot ”normalt förekommande arbeten” slopas för 62 till 65-åringar med tanke på den begränsade tid de har kvar i arbetslivet.
 

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.