Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nyanlända får kompisar på apoteken

Flyktingar med farmaceutisk bakgrund kommer att kunna hitta kompisar bland sina kollegor i Sverige. Farmaceuter utan Gränser har startat integrationsprojektet Farmaceutkompis och trots att projektet officiellt presenterades först i morse har många organsationer redan erbjudit sitt kompisskap.
Johanna Rovira Publicerad
Personer står i disk på apotek.
Foto: Hasse Holmberg/TT

Att komma som flykting till Sverige är ingen dans på rosor, men livet kan bli något lättare om man har en kompis på plats som kan språket, vet hur samhället fungerar, som kan hjälpa en rätt och stötta.  Nyanlända farmaceuter kommer förhoppningsvis att ha den hjälpen framöver – det ska projektet Farmaceutkompis se till.

- Vi har sneglat lite på Kompis Sverige och filtrerat ner det till en specifik bransch, säger Hanna Rickberg, initiativtagare och projektledare för Farmaceutkompis.

- Vi kläckte idén för bara några veckor sedan och så fort vi började prata om projektet fick vi ett otroligt gensvar från olika organisationer som ställer upp med sina nätverk.

Det är inte organisationer som ska erbjuda vänskap, utan enskilda farmaceuter. På Farmaceutkompis.se kan såväl de som är etablerade i apoteks- eller läkemedelsbranschen som nyanlända farmaceuter anmäla sitt intresse för att matchas ihop vid ett uppstartsmöte.

Kompisparen bestämmer sedan själva hur ofta de ska träffas och vad de ska göra tillsammans, men initiativtagarna vill att man träffas åtminstone två gånger per månad under ett halvår. Farmaceutkompis planerar även att arrangera gemensamma aktiviteter för deltagarna, till exempel arbetsplatsbesök, museibesök och liknande.

- De nyalända kan behöva hjälp med allt ifrån att lära sig språket och skapa en social tillvaro till att lättare få praktik och komma in på arbetsmarknaden.

Flera av projektets samarbetspartners är involverade i dagens legitimationsprocess av nyanlända farmaceuter och även i diskussionerna kring regeringens nya förslag till snabbspår.

- Vi vill hemskt gärna ha med Unionen i projektet också, säger Hanna Rickberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård