I det nya direktivet står enligt tidningen Arbetet att beställarna måste kräva att utförarna vid en offentlig upphandling ”... lever upp till tillämpliga åtaganden när det gäller miljömässiga, sociala och arbetsmarknadsmässiga lagar så som de fastställs i Unions-rätt, nationell rätt och kollektivavtal”...
I förra veckan meddelade Ingela Edlund, LO:s andre vice ordförande, att hon var glad över att Europaparlamentet lyssnat till LO:s krav på att kollektivavtal ska kunna krävas vid offentlig upphandling.
Någon dag senare meddelade Svenskt Näringslivs handelpolitiske expert Olof Erixon att de fackliga organisationer som hävdar att en leverantör måste ha kollektivavtal för att få vara med och bjuda på offentligt kontrakt har fel.
Så vad gäller egentligen?
TCO:s Samuel Engblom säger att han är glad över att kollektivavtalets ställning vid offentlig upphandling stärks.
- Det är en bestämmelse om att man måste ställa sociala krav och som anger kollektivavtalet som en av källorna till de kraven. Men hur det sedan ska omsättas i svensk rätt är nästa fråga och det utreds nu både i en statlig utredning och av en arbetsgrupp på Socialdepartementet som har en gemensam referensgrupp där företrädare för arbetsmarknadens parter, bland andra jag själv, liksom berörda myndigheter och en del andra är med.
- Just den här bestämmelsen har vi inte diskuterat än. Men det är ju viktigt hur den utformas och vi får se hur den exakta utformningen blir. Men vi menar att eftersom kollektivtalet nämns i direktivet så har dess ställning stärkts. Nu finns en uttrycklig hänvisning till kollektivavtal i den bestämmelse som handlar om sociala krav och då blir det svårt för någon att hävda att man inte skulle kunna ta kollektivavtal som utgångspunkt när man ställer sociala krav.
I grunden handlar det ju om vad man tycker offentlig upphandling ska vara till för.
Ett EU-direktiv är tvingande för medlemsstaterna. Men det finns ändå en möjlighet att påverka hur direktivets bestämmelser ska omvandlas till lag i det egna landet.
- Upphandlingsreglerna ger också utrymme för mycket annat. Som att vi bara är bundna av direktivet vad gäller upphandlingar som ligger över en viss summa pengar och är friare att göra som vi vill när det gäller mindre upphandlingar. Vi har ett antal sådana egna val att göra, säger Samuel Engblom.
En framgång med det nya direktivet, menar Samuel Engblom, är också att det föreskriver att man ska kunna ställa krav på miljömärkning när det gäller den it-utrustning som upphandlas, till gagn för anställda.
- I grunden handlar det ju om vad man tycker offentlig upphandling ska vara till för och vi menar att det är viktigt att ställa sociala och miljömässiga krav för att kunna påverka både vad gäller bra arbetsvillkor och ett starkare miljöskydd. Den offentliga upphandlingen innebär ju många miljarder och får också effekt på hur företag väljer att lägga upp sin verksamhet och skapa produkter som kan komma i fråga för en offentlig upphandling.
De utredningar som nu pågår ska vara klara senast i juni och 2016 ska den nya lagstiftningen börja gälla.
