Hoppa till huvudinnehåll
Pension

För och emot flexpension

Befolkningen blir allt äldre och vi måste arbeta längre. Hur ska vi orka? Unionens Niklas Hjert ser flex­pension som en lösning. Almegas Stefan Koskinen är inte säker på att modellen får önskad effekt, och har hårdnackat vägrat ta in flexpension i avtalen. Här möts ståndpunkterna.
Anton Andersson Publicerad 17 april 2015, kl 08:53
Jann Lipka
År 2060 är var fjärde svensk över 65 år. Det betyder att vi måste arbeta längre upp i åldern. Men hur ska vi orka? Unionen ser flexpension som en lösning, men Almega är emot. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert till vänster, Almegas förbudsdirektör Stefan Koskinen till höger. Jann Lipka

Stefan Koskinen, kan du konkret förklara varför Almega är så starkt emot införandet av deltids­pension?
SK: Vi ser inte någon efterfrågan bland våra medlemsföretag. Pensionsåldern inom tjänstesektorn är redan i dag hög och enligt en rapport som vi har gjort gemensamt med Unionen anser de lokala parterna att detta sköts på ett bra sätt.

När vi värvar nya företag till kollektivavtalen är tjänstepensionen det största skälet till att man säger nej. Lägger man på 2 procent ovanpå den, som Unionen vill höja till, blir det tufft.

Men den procenten ska ju tas av det ökade löneutrymmet – då blir det ju totalt sett inte dyrare?
SK: Det blir ändå en extra fast kostnad. Och att man avstår löneutrymme är fel. Vi har marknadsmässiga löner i dag. Enligt våra medlemsföretag byter deras personal jobb om de tvingas avstå lön för deltids­pension.

Niklas Hjert, stämmer det att man förlorar pengar i försäkringssystemen?
NH:
 Det går att titta på olika beräkningar, men Almegas exempel är gjorda utifrån felaktiga grunder. Vi har skapat ett system som garanterar ökad pensionsavsättning för alla. Avsättningar till ITP påverkar också försäkringssystemen, men är ändå den mest uppskattade delen av kollektivavtalet.

Almega tycker att medlemsföretagen har lokala lösningar på pensionsfrågan. Har inte branscherna olika förutsättningar?
NH:  Gränsen mellan vad som är tjänstesektor, handel och industri håller på att suddas ut. Att det skulle skilja sig mycket ser inte jag när jag pratar med medlemmar och förtroendevalda. De menar också att systemet är dyrt och att medlemmar i slutändan går back ekonomiskt.

Avsättningarna tas från det ökade löneutrymmet. Argumentet att det skulle bli dyrt är därför svårt att förstå. Avsättningen är också garanterad för individen, vilket en löneökning aldrig är. Däri ligger ett starkt värde. Men det är intressant att Stefan Koskinen tycker sig veta vad som är bäst för Unionens medlemmar när våra undersökningar visar att det här är en högt prioriterad fråga.

Hur ser du på att det bara är Almega som inte tecknat avtalet?
NH:  Det har alltid funnits samsyn kring att lösa utmaningar i kollektivavtalen tillsammans. Almega hänvisar till statliga utredningar eller individuella lösningar, men att skjuta över frågan till politiker är oansvarigt. Jag ser inget alternativ till att de i slutändan skriver på.

Stefan Koskinen: Unionen menar att ni är oansvariga och säger nej utan att komma med egna förslag.
SK: Vi är inte mot deltidspension i sig, men det finns redan bra lösningar ute på företagen. Tiden med stora partsöverenskommelser är förbi. Titta bara på Pensionsåldersutredningen – den visar att det inte alls är säkert att deltidspension får de effekter som Unionen påstår.

SK: Det man absolut inte ska göra är att kasta in ett halvfärdigt system som man dessutom räknat fel på. Avsättningen görs på bekostnad av lönen som ligger till grund för vad man får ur allmänna socialförsäkringssystem. Det gör att en kvinnlig receptionist med 25 000 kronor i månaden som avstår 0,5 procent i löne­ökning tappar 407 kronor per år. 258 kronor av dessa är minskad inkomst- och premiepension.

Niklas Hjert, Almega kritiserar systemet för att vara dåligt utrett.
NH: Det är väldigt väl förberett. Vi bygger vidare på ITP-systemet där allt finns på plats – faktureringssystem, pengaplacering och så vidare. Avgifterna i upphandlingarna är också låga, man får väldigt mycket mer pension för pengarna än om man skulle göra avsättningen själv.

Vem viker sig i slutändan, Unionen eller Almega?
SK: Vi har inte medlemsmandatet att vika oss. Om vi skriver under får vi ett lämmeltåg av företag som lämnar oss vilket leder till färre kollektivavtal. Det gagnar knappast Unionen heller.

Flexpension

Sedan februari har Unionen bytt det tidigare namnet deltids­pension mot flexpension, då man anser att det ger en bättre beskrivning av systemet, samt att man vill undvika förväxling med den statliga delpensionen som fanns i Sverige fram till början av seklet.

Vid flexpension gör arbetsgivaren en extra avsättning så att man kan gå ned i tid från 60 eller 62 år. Den som hellre jobbar heltid får ett tillskott till den vanliga pensionen.

Pension

Avtalat tar över Collectums roll - kolla tjänstepension på ny sajt

Snart kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat. På sajten finns också information om vilka kollektivavtalade försäkringar du har rätt till.
– Vi vet att det finns pengar många inte får del av, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.
Elisabeth Brising Publicerad 11 januari 2024, kl 13:36
Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund
11 mars kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat.se i stället för på Collectum.se. På bild syns Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

Det här är Avtalat

Avtalat och deras sajt ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, där Unionen ingår. Avtalat skapades för att sprida kunskap och ge råd till alla som jobbar på en arbetsplats i privat sektor med kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar.