Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Osämja mellan facken på Volvo

Volvotjänstemännen på Lastvagnar i Umeå tycker att IF Metall målar upp en orättvis bild av dem i media och att det inte stämmer att de får mer generösa erbjudanden när hyttmonteringen stänger.
- IF Metall använder oss som slagträn när de förhandlar med företaget, säger Alf Söderlund på Unionenklubben.
Linnea Andersson Publicerad 22 oktober 2014, kl 11:29
Björn Wanhatalo / TT
Hyttmonteringen på Volvo Lastvagnar i Umeå stänger för gott till sommaren 2015. Björn Wanhatalo / TT

För ett år sedan kom beskedet att Volvo Lastvagnars ledning vill flytta all hyttmontering från Umeå till Göteborg. I samband med att monteringen stänger för gott sommaren 2015 beräknas 500 arbetstillfällen att försvinna.

I kölvattnet av förhandlingarna om vilka som får vara kvar och eventuella erbjudanden om avgångsvederlag har det uppstått en mediedebatt som många Volvotjänstemän upplever som orättvis. Det menar Alf Söderlund, klubbordförande för Unionen på Volvo, som säger att IF Metall målar upp en bild som inte stämmer.

- Även om Metall kanske inte säger det rätt ut så framställs det gång på gång som att tjänstemännen i Umeå får det så mycket bättre och att företaget behandlar arbetarna orättvist.

Att det uppstått en infekterad situation tror Alf Söderlund beror på att IF Metall upplever att de inte når framgång i förhandlingarna med Volvo och därför väljer att föra kommunikationen via media i stället, där Metall ofta får sin röst hörd.

- IF Metall är fantastiskt duktiga på att få ut sina budskap i media. De är berömvärda i det. Men sedan kan man diskutera vilket budskap det är.

- Det är jättesvåra förhandlingar och vi vill ha så bra villkor som möjligt. Och kommer man inte fram så provar man alla tänkbara medel.

Enligt Alf Söderlund hänvisar IF Metall till Volvos frivilligpaket (VLP) som förhandlades fram när företaget ville minska antalet tjänstemän i Sverige, men som inte har med flytten av hyttmonteringen att göra. Erbjudandet innebär att den som lämnar frivilligt kan få ersättning från som sämst sex månader till som bäst 24 månadslöner. Volvo väljer dock fritt vem som får ta del av det och har valt att inte erbjuda det till tjänstemännen i Umeå.

Volvo erbjuder arbetarna i Umeå ett avgångsvederlag på 150 000 kronor till den som säger upp sig själv. En summa som IF Metall, enligt Alf Söderlund, tycker är för låg.

- Får vi samma erbjudanden och möjligheter som arbetarna har erbjudits så har vi kommit väldigt långt i våra förhandlingar med företaget. Så här långt har vi inte fått ett smack, förutom att vi kan få flytthjälp om vi flyttar till Göteborg, säger Alf Söderlund.

Företaget erbjuder avgångspension som innebär 70 procent av lönen i 35 månader för arbetare över 60 år och tjänstemän över 62 år, med 20 års anställningstid. Alf Söderlund menar att erbjudandet är något bättre för arbetarna eftersom de har möjlighet att ta ut den två år tidigare än tjänstemännen.

Jan-Olov Carlsson, klubbordförande på IF Metall, är förvånad över tjänstemännens reaktion och menar att Metall riktat all sin kritik mot Volvo och inte mot medlemmar från andra fack.

- Jag blev både bestört och besviken. Det är olyckligt att de känner på det sättet och att det blir en mediefråga mellan två fackföreningar som sitter i samma båt. Vi har aldrig någonsin angripit tjänstemännen, jag förstår inte hur de kan känna sig förorättade av IF Metall, säger Jan-Olov Carlsson.

Visserligen stämmer det att Volvo inte erbjudit sitt frivilligpaket i Umeå, men det har snarare att göra med att det är så få tjänstemän på Volvo Lastvagnar i Umeå. Han menar att det är ett faktum att tjänstemännen får bättre villkor och att samma erbjudande borde gälla arbetarna.

Att tjänstemännen, enligt Jan-Olov Carlsson, inte är övertaliga i Umeå gör också att det främst är arbetare som riskerar att bli varslade och som får gå när hyttmonteringen stänger.

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.