Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Översyn av reglerna i sjuk- försäkringen oroar Unionen

Det är bra att regeringen nu sett till att myndigheterna ser över hur reglerna i sjukförsäkringen fungerar för de som har psykiska diagnoser, tycker Mikael Dubois, som är utredare i socialförsäkringsfrågor på Unionen.
- Men då måste man också vara lyhörd för problemets komplexitet och se till att sjukförsäkringen ger det tillräckliga utrymme för vila och återhämtning som många behöver, säger han.
Anita Täpp Publicerad 16 maj 2013, kl 17:11

Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Av alla sjukskrivna har 40 procent en psykisk diagnos och andelen ökar hela tiden, rapporterar Ekot.

Det är bakgrunden till att regeringen nu gett både Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkring, ISF, i uppdrag att se över hur reglerna för sjukskrivning fungerar för de som lider av psykisk ohälsa.

Till Dagens Nyheter säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson att problemet är att sjukskrivingarna riskerar att bli långa och att det inte är säkert att det hjälper att vara hemma, att det i stället kan leda till att det blir svårare att komma tillbaka till arbetet.

- Då måste vi titta på om vi kan göra något mer preventivt, om vi kan fungera på ett annat sätt, kanske till och med komma in tidigare så att det går att undvika själva sjukskrivningen och ändå få rätt hjälp, säger han.

Mikael Dubois på Unionen tycker det är bra att reglerna för sjukförsäkringen ses över eftersom de inte fungerar för dem som sjukskrivs för psykisk ohälsa. En erfarenhet är att tidsgränserna är för snäva, alltså att man prövas mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar. Den som drabbas av en depression behöver ofta längre tid för att vila och återhämta sig, påpekar han.

- Sedan har Ulf Kristersson en lite oroande ingång när han utgår från att det skulle vara bättre för de här människorna att komma tillbaka till arbetet och att man liksom ska göra det svårare för dem att sjukskriva sig för vila och återhämtning. Det stämmer säkert för vissa men inte för många andra där man blir sjukskriven på grund av en för hög arbetsbelastning eller för mycket stress, alltså där problemet bottnar i arbetet. Och en hög arbetsbelastning och stress brukar förr eller senare också resultera i konflikter på arbetsplatsen. Så man måste tänka på att det finns en ganska komplex problematik här.

-  Att då utforma system där man minskar möjligheten att komma bort från arbetsplatsen för att i lugn och ro vila upp sig och återhämta sig, det kanske inte heller alls är bra. Däremot har Kristersson också varit inne på att det ska vara lättare att komma tillbaka till ett annat arbete och det är bra.

Vad borde göras?

-  Man måste alltså vara lyhörd inför komplexiteten i problemet och se till att sjukförsäkringen utformas så att det finns en reell möjlighet för dem som drabbas av psykisk ohälsa att komma tillbaka till sitt arbete eller till ett annat arbete där man får använda sin kompetens och erfarenhet. Men då måste också sjukförsäkringen ge det tillräckliga utrymmet för vila och återhämtning som många behöver, säger Mikael Dubois.

- Det är också viktigt att arbeta mer förebyggande. Man skulle, som Unionen sagt ganska länge nu, kunna ta fram en psykosocial föreskrift kring den psykosociala arbetsmiljön, där man bättre ger föreskrifter för hur arbetsgivarna ska arbeta med de här frågorna. Sedan kan man även stärka företagshälsovården och ställa krav på att den ska ha kompetens att jobba med den psykosociala arbetsmiljön. Så fungerar det inte på många företag i dag.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.