Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Övervinn rädslan och bli en vass talare

Blir du kallsvettig av nervositet inför tanken på att hålla ett föredrag? Lugn – med några enkla knep kan du besegra scenskräcken.
Niklas Hallstedt Publicerad 9 januari 2017, kl 10:44
TT/Nyhetsbyrån
Med några enkla knep kan du bli en lika vass talare som Martin Luther King. TT/Nyhetsbyrån

Tala är silver, tiga är guld, lyder ordspråket. Men frågan är om det fortfarande är giltigt. I dag ställs de flesta människor inför en mängd situationer där de faktiskt förväntas göra sin röst hörd, situationer där den som tiger lätt blir en förlorare.

Det gäller inte minst i arbetslivet. För somliga handlar det kanske framför allt om att göra sin åsikt hörd i gruppdiskussioner med kollegor, andra kanske måste sälja in idéer till utomstående. Men det kan också handla om att man måste äntra talarstolen inför större församlingar.

Att tala i grupp är långt ifrån något självklart för alla. Enligt en studie från Uppsala universitet upplever 24 procent av befolkningen starkt obehag av att tala inför en grupp.

– Det är en jättevanlig rädsla, vanligare än till exempel ormfobi eller rädsla för höga höjder. Det ser man också i internationella studier, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet.

Sannolikt finns det ett stort antal duktiga och kompetenta personer vars karriär aldrig tog fart just på grund av detta – de klarade inte att sticka ut.

En fjärdedel av befolkningen anstränger sig aktivt för att undvika att tala i grupp

För det är just vad det handlar om. I grunden spökar vår rädsla för att inte få höra till. När vi talar så syns vi, vi blir bedömda och granskade av andra. Kanske kommer de inte att gilla oss? Kanske blir vi uteslutna ur gemenskapen? Vi blir nervösa. Kroppen börjar leva sitt eget liv, vi börjar kanske stamma, svettas och rodna.

– Det normala är att känna en viss anspänning för att tala inför andra.

Få problem är dock olösliga. Som med de flesta av våra andra rädslor gäller det att utmana den. Den som är rädd för hundar kommer aldrig att kunna klappa en jycke så länge man går långa omvägar när en hund dyker upp. Tvärtom till och med – undviker man ett obehag kommer det bara att öka.

För att komma vidare måste man utsätta sig för det man räds. Först då får man möjlighet att uppleva hur det är och inse att det är en situation som går att hantera.

Tomas Furmarks viktigaste råd är att inte undvika situationer där man förväntas göra sin röst hörd.

– De flesta känner mest obehag i början, eller inför till exempel ett möte.

Och som åhörare kan du också göra en insats.

– Visa intresse, nicka, var med i presentationen. Det är samma princip som på en middag – hur får man till ett samtal med den tystlåtne personen bredvid?

BLI EN LIKA VASS TALARE SOM MARTIN LUTHER KING

  • Helt enkelt: Gör det! Närma dig det mest skrämmande gradvis. Börja med små grupper där du känner dig trygg. Det kommer att gå bättre och bättre.
  • Yttra dig i grupp så ofta som möjligt. Se det som träning. Du kan exempelvis bestämma dig för att alltid säga något, exempelvis ställa en fråga, under möten.
  • Ställ rimliga krav på dig själv. Allt du säger behöver inte vara extremt välformulerat och genomtänkt. Ibland kan det vara bra bara att yttra sig.
  • Fokusera på vad du talar om, inte på dina egna reaktioner. Blir du alltför vaksam på kroppens reaktioner riskerar de att förstärkas. Om du riktar uppmärksamheten utåt blir du mer närvarande.
  • Förbered dig ordentligt – i alla fall om du på förhand vet att du ska hålla en presentation eller ett tal. Känner man sig osäker på ämnet ökar nervositeten. Träna på talet hemma eller i bilen genom att läsa texten högt tills du klarar den utan att läsa innantill.
  • Undvik att prata för fort. Dra ned på tempot. Det gör din andning bättre och du blir mer avslappnad.
Kompetensutveckling

Plugga med lön - Michael gick från jobb till skola

Michael Andersson hade inte suttit i skolbänken på över 30 år. Med hjälp av omställningsstudiestödet pluggar han affärsutveckling och är mer studiemotiverad än någonsin.
David Österberg Publicerad 12 februari 2024, kl 06:00
Tidigare Teamchefen Michael Andersson utanför en skola.
Michael Andersson, 56, pluggar affärsutveckling med omställningsstudiestödet: "Fantastiskt att få energikicken och stärka min kompetens". Foto: Helene Linsjö.

Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

Michael Andersson. Foto: Helene Linsjö.

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.

Så söker du nya stödet

1. Kolla om du uppfyller villkoren. Du ska till exempel vara mellan 27 och 62 år, ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren och ha skött återbetalningen av tidigare studielån.

2. Kontakta din omställningsorganisation (organisationer som hjälper uppsagda tillbaka till sysselsättning). På så sätt kan du få ett yttrande till CSN om att utbildningen du vill gå stärker din ställning på arbetsmarknaden.

3. Skicka ansökan till CSN. Det finns två ansökningsomgångar per år. En öppnar den 1 april och den andra den 1 oktober. Du kan söka innan du vet om du blir antagen till en utbildning.

Så mycket pengar kan du få

  • Det maximala bidragsbeloppet är 20 572 kronor i månaden.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre.
  • Du kan, om du vill, komplettera med ett lån. Hur mycket du får låna beror på hur mycket du har tjänat:

Inkomst - maximalt lånebelopp

25 000 kr – 2 908 kr

30 000 kr – 4 484 kr

35 000 kr – 7 392 kr

40 000 kr – 10 300 kr

45 000 kr – 12 556 kr

50 000 kr – 12 556 kr