• Samtidigt som nedläggningen har varit jobbig tycker Unionens klubbordförande August Tapojärvi att han har lärt sig mycket av processen. ”Jag har fått en inblick i politikernas vardag och en bättre förståelse för deras uppdrag, varför saker och ting tar tid.” Foto: Hans-Olof Utsi

Ovissheten på Radiotjänst gjorde många sjuka

Publicerad 11 februari 2019, kl 11:24

I slutet på januari blev det klart att Kiruna får 120 statliga ersättningsjobb för de tjänster som försvinner när Radiotjänst läggs ner. Men framtiden för dem som förlorar sina jobb är fortfarande mycket oviss.

Det är glest mellan handläggarna i det öppna kontorslandskapet på Radiotjänst i Kiruna. Många har redan slutat, andra är arbetsbefriade sedan början på januari när arbetsuppgifterna började sina.

– Nu inser man att det inte bara är lagförslag, remisser och utredningar - nedläggningen är på riktigt, säger August Tapojärvi, ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst och handläggare på företagets största avdelning kundservice.

Det var den 14 november förra året som beskedet kom. Då fattade riksdagen beslut om att ersätta radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift som tas ut via skatten från och med den 1 januari i år. För Radiotjänst, som sedan 1988 har ansvarat att driva in radio- och tv-avgiften från alla hushåll som haft en tv-apparat, betyder det slutet. Och att 240 Kirunabor förlora sina jobb.

– Det är jättetråkigt för oss som arbetar här och riskerar arbetslöshet. Men nedläggningen av Radiotjänst är en hård smäll mot hela Kiruna. Det största problemet är att det knappt finns några liknande jobb att söka. Kiruna är en industristad. Men alla vill kanske inte arbeta inom gruvnäringen, säger August Tapojärvi när han tar emot på huvudkontoret en tisdagsförmiddag i slutet på januari.

Nedläggningsbeskedet kom inte som någon överraskning. Radio- och tv-avgiftens framtid har utretts flera gånger i spåren av att allt färre hushåll har tv-apparater och i stället tar del av tv-sändningar via datorer och telefoner – och därmed inte bidrar till finansieringen av public service. Senast i december 2016 fick en parlamentarisk kommitté i uppdrag att föreslå ett långsiktigt finansieringssystem för radio och tv.

– Vi har haft lång tid på oss att mentalt ställa in oss på att slutet är nära. Samtidigt är det jobbigt att leva i ovisshet så länge, säger August Tapojärvi.

Den långa beslutsprocessen är det som har varit svårast, enligt de flesta vi träffar.

– Att gå i en osäkerhet tär både på psyke och fysik. Men det var valår förra året, så beslutet hade inte kunnat komma tidigare, säger Peter Lindgren, chef för kundservice.

Vissa av de anställda mådde så dåligt i väntan på besked att de sjukskrev sig, andra kom till jobbet men var väldigt oroliga.

– Vi nådde en all time high i sjukskrivningar förra året. Jag är helt övertygad om att nedläggningshotet spelade in. Det är ju våra liv det handlar om, vår inkomst – att kunna försörja familjen och betala hus- och billån, säger August Tapojärvi.


"Trots att det lutande åt en nedläggning omorganiserade vi verksamheten. Vi vill ha en så bra arbetsmiljö som möjligt för våra medarbetare ända in i mål. Vi har därför börjat arbeta i team, så att medarbetarna får mer inflytande och större ansvar, säger Peter Lindgren, chef för kundservice. Foto: Kamilla Kvarntorp/Kollega

Många tyckte att det var svårt att prata om framtiden med företagets ledning och vände sig i stället till August och andra i klubbstyrelsen.

– Det var tungt. Vi lyssnade och försökte vara ett stöd för våra kollegor och vänner. Men för mig var det svårt att veta vad jag skulle göra med all information, alla känslor. Det blev psykiskt påfrestande och ledde det till att jag också fick sjukskriva mig några dagar här och där.

I höstas minskade trycket på klubbstyrelsen när verksamheten omorganiserades.

– Vi fick bättre rutiner för att hantera nedläggningshotet internt. Dialogen mellan anställda, chefer och övrig ledning förbättrades. Och det blev bättre struktur på den hjälp som går att få via företagshälsovården, säger August Tapojärvi.

När beslutet om nedläggning väl kom mottogs det på olika sätt.

– En del är mitt i livet med barn och nyköpt villa – då innebär det en osäkerhet inför framtiden. Andra tar det med ro och tänker att det kan bli en nystart på en annan karriär, säger Peter Lindgren.

Med 240 anställda har Radiotjänst varit ett viktigt komplement till den tunga industrin i Kiruna. 120 personer har arbetet heltid på företaget, flertalet som handläggare på kundtjänst. Fram till årsskiftet var deras främsta uppgift att svara på allmänhetens frågor om fakturor och annat som rörde radio- och tv-avgiften. Efter nedläggningsbeslutet återbetalar de avgifter som har betalats in i förskott och informerar om hur public service ska finansieras framöver. Arbetsbelastningen har minskat avsevärt och handläggarna på avdelningen är därför arbetsbefriade med full lön två dagar i veckan.

– För många är det nog skönt att få återhämta sig efter den långa perioden av ovisshet. För andra kan det vara en stressfaktor att inte ha något att göra. Det är inte ett hälsosamt läge för alla, säger August Tapojärvi.

Ytterligare 120 personer har haft deltidsanställningar som avgiftskontrollanter och telemarketinghandläggare eller tm-handläggare som de kallas i dagligt tal. Kontrollanterna knackade dörr och frågade om det fanns tv i hushållen. Tm-handläggarna ställde samma fråga per telefon.

– Jag och många med mig började jobba så redan i gymnasiet. Det var ett första steg in på arbetsmarknaden. Det har även varit en möjlighet för äldre att dryga ut pensionen och för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden, säger August Tapojärvi.

När radio- och tv-avgiften slopades försvann behovet att kontrollera att hushåll med tv-apparater betalar avgiften. Avgifts- och tm-handläggarna varslades därför först och 76 slutade vid årsskiftet.

Sedan 4,5 år är Madeleine Sidmalm en av bolagets två kommunikatörer. Hon har också mindre att göra nu än tidigare.

– Vi gör till exempel inte längre några kampanjer, vilket var en betydande uppgift för oss. Däremot redigerar vi externwebben mycket oftare än tidigare, anpassar informationen efter de besked vi får om verksamheten – till exempel vad som gäller för återbetalningar, säger hon.

Den sista juni sägs Madeleine och resten av personalen upp. De flesta har ett halvårs uppsägningstid och stannar därför kvar tills verksamheten är helt avvecklad vid årsskiftet.


Alla vi träffar säger att det bästa med att jobba på Radiotjänst är arbetsmiljön och kollegorna. Madeleine Sidmalm, kommunikatör, är inget undantag: ”Det är en stor arbetsplats men man känner sig ändå trygg med alla. Den goda stämningen och alla kompisar är det man kommer att sakna mest." Foto: Hans-Olof Utsi

Vad som händer sedan är oklart för de flesta. Statliga ersättningsjobb kan bli lösningen för vissa. Redan i somras lovade den dåvarande regeringen att Kiruna skulle få 120 heltidsjobb fördelade på Skatteverket, Lantmäteriet och Statens servicecenter. Den utdragna regeringsbildningen skapade dock en viss osäkerhet kring om ersättningsjobben verkligen skulle bli av. Men den 29 januari meddelade civilminister Ardalan Shekarabi att de utlovade heltidstjänsterna blir verklighet.

– Det är toppen att det blir av. Vi har väntat på att löftet ska infrias och nu är det klart, säger August Tapojärvi.

Men jobben är inte vikta för medarbetarna på Radiotjänst, utan ska utannonseras och kan sökas av alla.

– Enligt lag måste de ut på den öppna arbetsmarknaden. Det är såklart jobbigt för oss. Vi har fortfarande inga garantier om nytt jobb, säger August Tapojärvi.

Men han tror att det finns goda möjligheter för de anställda på Radiotjänst att bli aktuella för de nya tjänsterna.

– Den information som vi har fått är att våra kompetenser inom kundserviceverksamhet, ekonomi, IT och HR i stort sett matchar de nya tjänsterna. Och där den inte gör det ska det finnas möjlighet till kompetensutveckling internt på respektive myndighet.

Han anser att det är statens skyldighet att ordna ersättningsjobb till Kiruna.

– Det är inte mer än rimligt att samma politiker som sätter oss i arbetslöshet tar ansvar för att vi får nya jobb. Och gruvindustrin i Kiruna bidrar med flera miljarder till den svenska statskassan varje år. De kan inte ta både våra naturresurser och våra jobb och sedan lämna oss i sticket.


För Gunnar Selberg, centerpartistiskt kommunalråd i Kiruna, är nedläggningen av Radiotjänst en komplex fråga. Foto: Hans-Olof Utsi

Han får medhåll av Kirunas nytillträdda kommunalråd Gunnar Selberg (C), som vi träffar i en annan del av staden i det nybyggda stadshuset Kristallen.

– Tar de politiska beslut som slår så hårt mot ett samhälle har de ett ansvar.

Men det saknas fortfarande 120 deltidsarbeten.

– Det är jätteviktigt att vi även får minst 100 ersättningsjobb till timanställda. Det är ett bra extraknäck, och ett sätt för ungdomar och nyanlända att komma in på arbetsmarknaden, säger Gunnar Selberg.

August Tapojärvi berättar att en arbetsgrupp, där bland annat representanter för facket och ledningen på Radiotjänst ingår, försöker hitta en arbetsgivare som kan ta över Radiotjänsts lokaler – med inventarier och personal.

– Det är svårt för staten att ordna så pass flexibla jobb, så vi försöker få hit en privat aktör, kanske ett callcenter. Men det handlar om många tjänster, så det är naivt att tro att det kan ske över en natt, säger han.

1) Hur ser du på nedläggningen av Radiotjänst?

2) Vad ska göra efter årsskiftet?

Madeleine Sidmalm, kommunikatör, anställd i företaget sedan 2009.

1) Det är jättetråkigt men förståeligt. Det har alltid funnits synpunkter på radio- och tv-avgiften. Medievärlden har förändrats, man ser tv-program i datorn i stället för på tv:n, så det gamla systemet känns förlegat. Men vi hade förstås hellre sett en modern lösning, där vi på Radiotjänst fortfarande kunde ha en roll.

2) Jag vill gärna jobba med kommunikation och håller utkik efter nya jobb. Men det är inte så stor omsättning på kommunikationsjobben i Kiruna och det är många sökande på varje tjänst. Hittar jag inte något jobb inom kommunikation kan jag tänka mig att söka något av ersättningsjobben. Jag tror att det löser sig.

Mohamed Abdulnassir, kundtjänst-handläggare, anställd i företaget sedan 2015.

1) Jag tänker på mina kollegor som har jobbat här länge och förstår att det kan vara svårt för dem. Personligen påverkas jag inte så mycket. Nedläggningsbeslutet gjorde att jag bestämde mig för att börjar studera. Hade jag haft kvar heltidsjobbet hade det kanske tagit något år till.

2) I höst börjar jag läsa tekniskt basår i Linköping. Sedan vill jag fortsätta på civilingenjörsprogrammet i datateknik.

Peter Lindgren, chef för kundservice, anställd sedan 2009.

1) Det är jättetråkigt, mycket kompetens går till spillo. Vi mister en bra arbetsplats, ett komplement till den tunga industrin. Konsekvenserna för de enskilda är svåra att bedöma. Många får säkert nya anställningar och kan börja en ny karriär. För dem som är äldre och inte har en kompetens som direkt matchar de befintliga arbetena på arbetsmarknaden kan det bli svårare. Beslutet är taget av dem som leder landet. Det får vi acceptera. Men personligen tycker jag att vi hade ett fungerande system, som vi hade kunnat ha kvar med några smärre justeringar.

2) Det vet jag inte i dagsläget. Jag håller alla dörrar öppna. Det är möjligt att jag söker ett ersättningsjobb.

August Tapojärvi, ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst och kundservice-handläggare, anställd sedan 2010.

1) Det är jättetråkigt för oss som riskerar arbetslöshet. Den här typen av arbetstillfällen finns knappt någon annanstans i Kiruna. Nu blir arbetsmarknaden ännu mer obalanserad.

2) Jag har ingen aning. Jag har inte ens börjat se mig om efter något annat jobb. Nu har jag fokus på att hitta ersättningsjobb för deltidsanställningarna. Och jag är nog inte så bra på att multitaska. Men jag tar vad som helst så länge jag kan bo kvar i Kiruna. Jag håller tummarna för att jag hittar en arbetsgivare inom den privata sektorn, så att jag kan fortsätta att vara med i Unionen.

Radiotjänst

  • Ett aktiebolag som bildades 1988 när riksdagen beslutade att flytta över ansvaret för uppbörden av radio- och tv-avgiften från Televerket. Företaget ägs av SVT, SR och UR. Huvudkontoret ligger i Kiruna.
  • I juni 2014 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som slog fast att man har rätt att se på tv på sin dator utan att betala tv-avgift.
  • I november 2018 beslutade riksdagen att radio- och tv-avgiften skulle ersättas av en särskild public service-avgift från och med den 1 januari 2019. Den nya avgiften ska betalas av alla som har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska administreras av Skatteverket.
  • Radiotjänst avvecklas under 2019.
Kamilla Kvarntorp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    80 miljoner jobb hotas av klimatet

    Den globala uppvärmningen väntas leda till svårare arbetsförhållanden och lägre produktivitet. Totalt beräknas 80 miljoner heltidsjobb försvinna fram till 2030, visar en färsk rapport från den internationella arbetsorganisationen, ILO.

  • Läs även...

    Rekordmånga är sjukskrivna

    Antalet sjukskrivna tjänstemän har fördubblats de senaste tio åren. Kvinnor är sjukare än män – men allt fler män sjukskrivs på grund av psykiska diagnoser. Unionen tror att bättre rehabilitering på jobbet kan få ner sjuksiffrorna.

  • Läs även...

    Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

    Snart kan anställda få rätt att jobba kvar tills de fyller 69. En nödvändig förändring, anser Unionen, som dock anser att det krävs satsningar på arbetsmiljö och kompetensutveckling om höjd pensionsålder ska kunna bli verklighet.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.