Boken utspelar sig under en natt i Tokyo. Mari är nitton år och kan inte sova. Hennes syster Eri, som är två år äldre, gör inget att annat än sover. Mari sitter på en restaurang och läser när Takahashi kommer in och sätter sig vid hennes bord. Han säger att han har träffat både henne och hennes syster en gång för två år sedan. Men snart måste han gå, han är jazztrombonist och ska repa hela natten.
En kvinna kommer in i lokalen och sätter sig vid Maris bord. Hon säger att hon har hört att Mari kan kinesiska flytande. Nu har det hänt något och hon undrar om Mari kan följa med och hjälpa henne att tolka.
Det är välskrivet, filmiskt, roligt och sorgligt men ändå fastnar jag inte för den så mycket som jag gjorde med till exempel Fågeln som vrider upp världen och Norwegian Wood.
