Ibland när jag läser Elefantskötarens barn får jag en känsla av att Peter Hoeg driver med oss läsare. Men i nästa sekund sugs jag åter in i den surrealistiska berättelsen om den vise 14-åringen Peter och hans ännu mer förunderliga syster Tiltes strapatser och vedermödor.
De två är på jakt efter sina mystiskt försvunna föräldrar och under sin odyssé träffar de på den ena mer bisarra figuren efter den andra. Peter Hoeg har onekligen haft roligt när han skrev den här skrönan, och oavsett om han skrattar åt oss eller med oss, är det underhållande i ordets bästa bemärkelse.
