Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

På Scania tillåts medarbetare misslyckas

Medarbetare som tillåts misslyckas, chefer som vågar ta risker och ett klimat som bygger på öppenhet. Det är faktorer som gjort Scania till ett av landets mest innovativa företag, enligt utvecklingschefen Magnus MackAldener.
Ola Rennstam Publicerad 22 oktober 2014, kl 14:14
Hans Waldebäck
Per Sahlholm (till vänster) och Jonny Andersson (till höger) var två av de medarbetare på Scania som på tisdagskvällen fick ta emot patentplaketter vid bolagets årliga Uppfinnarparty, för patent som godkändes under 2013. Jonny Andersson fick även ta emot en särskild belöning för en av Scania utsedd extra värdefull uppfinning. Hans Waldebäck

De allra flesta idéer man får är inte särskilt bra. Därför behövs det väldigt många för att hitta en bra idé. Det anser Magnus MackAldener, utvecklingschef på Scania, som föreläser om kreativitet och jobbar med att få lastbilstillverkarens ingenjörer mer innovativa.

– Vetskapen om det är a och o för att man som chef ska lyckas skapa en kreativ miljö där folk vågar försöka igen, även efter ett misslyckande. Mitt råd är att satsa på en mängd idéer i stället för kvalitet, det är svårt att veta vad som är en bra idé på förhand och de flesta är som sagt dåliga. Var frimodig med dina egna misstag, då känner medarbetarna att här är det ok att misslyckas och vågar försöka igen, säger han.

För några år sedan drev Magnus ett stort utvecklingsprojekt som få på Scania trodde på. Erfarenheten därifrån är något han gärna bjuder på.

– Företaget plöjde ner miljontals kronor i projektet och det visade sig vara en väldigt dålig idé. Det är inget jag är stolt över och mitt anseende som utvecklare fick sig en törn, men jag skulle göra det igen för det kunde ha varit den där grejen som gett Scania en riktig konkurrensfördel.

Undvik inte misstagen!

Enligt Magnus MackAldener har företag som säger att man bara ska ha bra idéer förlorat på förhand.

– Som chef måste man vara ödmjuk och inse att man kommer att göra misstag. Risken för svenska storföretag är att vi fostrar våra chefer att undvika misstag i stället för att söka framgång. Innovation handlar om att ta risker. Att undvika risk i dag är faktiskt att riskera framtida framgång, säger han.

Scania hamnar ofta högt upp på listor över världens mest innovativa företag. Vad är hemligheten?

– En förklaring är att vi har ett ledarskap och arbetsklimat som bygger på öppenhet och konsensus. Cheferna förstår teknik, och kunskap är en viktig ingrediens för att idéer ska uppstå. En annan förklaring är att alla sitter i Södertälje och det är lätt att samarbeta och till skillnad från våra konkurrenter äger Scania sin egen utveckling.

Kreativitet är idéer som har sex.

Men det är inte säkert att folk som sitter på insidan av företaget känner att de är så innovativa, snarare funderar man på om man är tillräckligt konkurrenskraftiga, medger Magnus MackAldener.

– Det finns undersökningar som visar att man får ut bättre idéer med en heterogen arbetskraft och det är vi inte speciellt bra på. Vi är ganska homogena, de flesta som jobbar här är svenska män i 30-årsåldern.

Hur skapar man utrymme för kreativitet och innovationer?

– Jag brukar säga att kreativitet är när idéer har sex – de måste mötas och befrukta varandra. Alla människor har kreativitet i sig och blir kreativa i rätt miljö. Den enskilt viktigaste faktorn för kulturen på arbetsplatsen är ledarskapet. Det räcker med att cheferna har fattat hur man ska agera för att människors kreativitet skall komma fram. Men det funkar inte att högsta ledningen säger att nu ska vi vara kreativa genom att använda en viss metod.

– Det är sällan som vi sitter 20 personer i ett rum och har brainstorming, det genererar sällan några banbrytande idéer. I stället uppstår nya och användbara idéer när människor som har kunskap om den teknik de jobbar med dagligen får brottas med ett problem. Samt att man har en chef som förstår arbetet och som vågar ta risker.

Man kan inte köpa kreativa idéer.

Uppmuntran till kreativitet sker på olika sätt på Scania. Magnus MackAldener lät till exempel en grupp ingenjörer få ledigt en dag i månaden för att fnula på nya uppfinningar.

– En grundförutsättning för innovationer är obruten tid för kreativitet. Jag blev inspirerad av ett amerikanskt företag som infört Fedex-day, där medarbetarna skulle leverera en idé på 24 timmar, alltså samma tid som det tar för Fedex att leverera ett paket. Mina medarbetare fick göra vad de ville och befinna sig var de ville, men hade ett dygn på sig att förbättra vår produkt.

- I början var de otroligt tafatta och helt enkelt ovana vid den friheten. Det beror på att ingenjörer är tränade på att lösa ett problem, men innovation handlar om ett behov och tusen potentiella lösningar. Människan är i grunden lat och går gärna i samma fotspår, projektet var ett sätt att tvinga mina medarbetare göra något annorlunda och det är jobbigt för hjärnan.

– De bästa grejerna kommer i det dagliga arbetet när människor vågar prova saker och det finns en kultur och ett ledarskap som kan fånga upp det. Då funkar det riktigt bra.

Scania registrerar årligen hundratals patent. Lastbilstillverkarens fiffiga medarbetare uppmärksammas en gång om året på ett uppfinnarparty. För ett patent belönas upphovsmannen med 5 000 - 10 000 kronor medan stora uppfinningar som anses särskilt viktiga kan generera hundratusentals kronor - om patentet slår väl ut.

– Att utveckla och komma på nya idéer ingår i jobbet på en utvecklingsavdelning, men företaget anser att det är skäligt att man också belönas och uppmärksammas om man kommer på något som är extraordinärt.  Fast studier visar att ekonomiska belöningar inte spelar någon roll för själva kreativiteten, man kan inte köpa kreativa idéer, säger Magnus MackAldener.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory