Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

På sjukhuset kallades hon för han

Maria Israelsson bad att bli kallad hon i journalerna. Men ändå använde sjukhuset konsekvent ”han”. Hon anmälde ärendet till DO men fick avslag utan utredning.
– För mig är DO ett skämt, säger hon.
Lina Björk Publicerad 7 april 2014, kl 09:46

Egentligen var det inte för sin egen skull hon skickade in en anmälan till DO. Hon har jobbat med transpolitik i flera år och kommit i kontakt med många som mår dåligt av att ständigt bli kallad för han när de känner sig som en hon eller tvärtom. Dessutom har DO aldrig drivit ett ärende om könsdiskriminerande identitet och uttryck, så det var på tiden.

– Jag hade skriftlig bevisning eftersom alla papper var undertecknade elektroniskt. Och på DO:s förfrågan så erkände sjukhuset att de gjort fel. Hade de bett mig om ursäkt tidigare hade jag nog inte brytt mig om det hela, men när de sa att de fick göra som de ville blev jag arg.

Tack för att du anmäler, vi lägger det till handlingarna.

Sammanlagt hade sjukhuset benämnt Maria med ett manligt pronomen 209 gånger vid 14 tillfällen. Ett mycket dåligt bemötande ansåg Maria och skickade in en anmälan till DO. För att hennes vänner och bekanta inte skulle tappa förtroendet för läkare och för att sjukvården måste lära sig att behandla människor med respekt.

– Ärligt talat så kan alla säga fel, det gör jag också ibland om jag är osäker på om jag pratar med en man eller kvinna. Men jag bad uttryckligen att bli kallad hon och de respekterade inte det.

DO:s svar kom snabbt. Flera anmälningar som liknade Marias hade lämnats in vid samma tidpunkt. Alla avslogs.

– Jag blev förvånad. Dels för att diskrimineringsgrunden aldrig blivit prövad. Dels är det så många som är drabbade, vilket borde intressera DO.

Det känns som slöseri med frimärken...

I DO:s bedömning säger man att myndigheten arbetar på olika sätt för att motverka diskriminering. De ärenden som man beslutar driva är de som kan påverka utvecklingen mot ett samhälle där det inte förekommer diskriminering. Då sjukhuset erkände sitt fel och ändrade praxis anser man ärendet som avslutat. Men poängterar att anmälan var viktig för det övergripande arbetet mot diskriminering.

– Det var som ett skämt. I stort sett sa de tack för att du anmäler, vi lägger det till handlingarna och vår statistik. Att de jobbar mer med vägledande domar kan väl vara bra. Problemet är bara att jag aldrig har sett några. Rent statistiskt borde de ta upp åtminstone ett ärende som handlar om könsdiskriminerande identitet eller uttryck, med tanke på hur många anmälningar som kommer in.

Skulle du anmäla till DO igen?
– Ja det skulle jag göra. Men då tror jag att jag går dit. Det känns som ett slöseri med frimärken om jag får samma svar igen.

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.