Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Pappor jobbar minst deltid

Det är tre gånger vanligare att kvinnor i tjänstemannayrken på den privata arbetsmarknaden jobbar deltid än att män gör det, visar en ny undersökning från Unionen. Minst deltid jobbar papporna. Men vi är tydligt på väg mot en heltidsnorm.
Johanna Rovira Publicerad 29 januari 2018, kl 16:33

På tio år har kvinnors deltidsarbete minskat från 35,5 till 26,7 procent inom den privata tjänstesektorn, visar Unionens nya rapport Vem lägger livspusslet som bygger på data från flera olika undersökningar.

– Det är en intressant utveckling - uppenbarligen är vi på väg mot en heltidsnorm bland småbarnsföräldrar, säger rapportförfattaren Stina Jakobsson, utredare på Unionen.

– Man kan ju bara spekulera i varför det har blivit så, men den tekniska utvecklingen måste vara en bidragande orsak. Självklart förändras arbetslivet om du kan jobba varifrån du vill. För många privattjänstemän är det inte längre enbart timmarna på kontoret som räknas som arbete, så du behöver inte alltid gå ner i deltid för hinna hämta och lämna på förskolan.

Minskningen beror definitivt inte på att dagens föräldrar delar mer lika på tiden. För tio år sedan var det fem procent av papporna som jobbade deltid. Den siffran är lika låg i dag. Både män och kvinnor utan barn jobbar deltid i högre utsträckning än papporna.

– Det kanske kan tyckas rimligt kortsiktigt att kvinnor går ner i tid för att de tjänar mindre än männen. Men på lång sikt riskerar deltidsjobb att påverka kvinnornas lön, karriärmöjligheter och pension negativt, säger Stina Jakobsson.

Skillnaden beror inte heller på att männen inom tjänstesektorn har friare och flexiblare arbeten. Kvinnor och män har nästan samma förutsättningar att jobba på distans. Lite fler män än kvinnor svarar att de kan flexa eller liknande -  drygt 80 procent jämfört med drygt 70 procent av kvinnorna.

– Trots att män och kvinnor har ungefär lika stora möjligheter att flexa eller jobba på distans är det kvinnorna som går ner i tid, säger Stina Jakobsson.

– Jag tror deltidsarbete har blivit mer av en samvetsfråga – många kvinnor går ner i tid för att med gott samvete kunna gå från kontoret tidigare. Men bara för att du går ner i lön 20 procent försvinner inte 20 procent av dina möten eller mejl på något magiskt sätt.

Det är bara en tredjedel av de deltidsarbetande tjänstemännen som menar att de faktiskt fått mindre att göra på jobbet sedan de gick ner i arbetstid. Fyra av tio som jobbar deltid svarar att deras arbetsbörda inte minskat i motsvarande grad.

– Många svarar varken eller, vilket är anmärkningsvärt om man avstår så mycket från sin lön. Det här är en fråga man måste ta med sin chef om man vill gå ner i tid. Vad ska jag lyfta bort och vad ska jag prioritera, säger Stina Jakobsson.

Rapporten visar också att det finns stora skillnader i deltidsarbete beroende på var i landet man bor – i storstäderna, där arbetsmarknaden är stark, är det i större utsträckning heltid som gäller. Högst andel kvinnor som jobbar deltid bor på Gotland, där möjligheterna att få ett heltidsjobb också är lägre.

Det finns även skillnader mellan olika branscher. Farmaci och hälsa samt organisationer och föreningar har flest deltidsarbetande privattjänstemän.

– Det är klart att jobbar man på ett apotek kan man inte gärna svara på frågor från kunderna hemifrån. Då har man kanske inget annat val än att gå ner i deltid för att få ihop livspusslet, säger Stina Jakobsson.

Unionen vill:

  • Den som vill jobba heltid ska i möjligaste mån få göra det.
  • Arbetsgivaren ska sänka arbetsbördan för den som går ner i tid i motsvarande grad.
  • Chefer ska ha samma möjlighet att gå ner i tid och kunna dela chefskapet.
  • Deltidsarbetets risker och konsekvenser ska synliggöras.
  • Flexibla arbetstider minskar behovet av deltidsarbete.
  • Medarbetare ska ha stort inflytande över den egna arbetstiden och regler om var och när man ska jobba bör underlätta livspusslet.
  • Anställda ska ha mer att säga till om var och när arbetet utförs.
  • Där det är möjligt ska arbetsgivaren underlätta för anställda att jobba hemifrån. Att jobba hemifrån ska dock alltid vara ett frivilligt val.
Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström