Pappor jobbar minst deltid

Publicerad 29 januari 2018, kl 16:33

Det är tre gånger vanligare att kvinnor i tjänstemannayrken på den privata arbetsmarknaden jobbar deltid än att män gör det, visar en ny undersökning från Unionen. Minst deltid jobbar papporna. Men vi är tydligt på väg mot en heltidsnorm.

På tio år har kvinnors deltidsarbete minskat från 35,5 till 26,7 procent inom den privata tjänstesektorn, visar Unionens nya rapport Vem lägger livspusslet som bygger på data från flera olika undersökningar.

– Det är en intressant utveckling - uppenbarligen är vi på väg mot en heltidsnorm bland småbarnsföräldrar, säger rapportförfattaren Stina Jakobsson, utredare på Unionen.

– Man kan ju bara spekulera i varför det har blivit så, men den tekniska utvecklingen måste vara en bidragande orsak. Självklart förändras arbetslivet om du kan jobba varifrån du vill. För många privattjänstemän är det inte längre enbart timmarna på kontoret som räknas som arbete, så du behöver inte alltid gå ner i deltid för hinna hämta och lämna på förskolan.

Minskningen beror definitivt inte på att dagens föräldrar delar mer lika på tiden. För tio år sedan var det fem procent av papporna som jobbade deltid. Den siffran är lika låg i dag. Både män och kvinnor utan barn jobbar deltid i högre utsträckning än papporna.

– Det kanske kan tyckas rimligt kortsiktigt att kvinnor går ner i tid för att de tjänar mindre än männen. Men på lång sikt riskerar deltidsjobb att påverka kvinnornas lön, karriärmöjligheter och pension negativt, säger Stina Jakobsson.

Skillnaden beror inte heller på att männen inom tjänstesektorn har friare och flexiblare arbeten. Kvinnor och män har nästan samma förutsättningar att jobba på distans. Lite fler män än kvinnor svarar att de kan flexa eller liknande -  drygt 80 procent jämfört med drygt 70 procent av kvinnorna.

– Trots att män och kvinnor har ungefär lika stora möjligheter att flexa eller jobba på distans är det kvinnorna som går ner i tid, säger Stina Jakobsson.

– Jag tror deltidsarbete har blivit mer av en samvetsfråga – många kvinnor går ner i tid för att med gott samvete kunna gå från kontoret tidigare. Men bara för att du går ner i lön 20 procent försvinner inte 20 procent av dina möten eller mejl på något magiskt sätt.

Det är bara en tredjedel av de deltidsarbetande tjänstemännen som menar att de faktiskt fått mindre att göra på jobbet sedan de gick ner i arbetstid. Fyra av tio som jobbar deltid svarar att deras arbetsbörda inte minskat i motsvarande grad.

– Många svarar varken eller, vilket är anmärkningsvärt om man avstår så mycket från sin lön. Det här är en fråga man måste ta med sin chef om man vill gå ner i tid. Vad ska jag lyfta bort och vad ska jag prioritera, säger Stina Jakobsson.

Rapporten visar också att det finns stora skillnader i deltidsarbete beroende på var i landet man bor – i storstäderna, där arbetsmarknaden är stark, är det i större utsträckning heltid som gäller. Högst andel kvinnor som jobbar deltid bor på Gotland, där möjligheterna att få ett heltidsjobb också är lägre.

Det finns även skillnader mellan olika branscher. Farmaci och hälsa samt organisationer och föreningar har flest deltidsarbetande privattjänstemän.

– Det är klart att jobbar man på ett apotek kan man inte gärna svara på frågor från kunderna hemifrån. Då har man kanske inget annat val än att gå ner i deltid för att få ihop livspusslet, säger Stina Jakobsson.

Unionen vill:

  • Den som vill jobba heltid ska i möjligaste mån få göra det.
  • Arbetsgivaren ska sänka arbetsbördan för den som går ner i tid i motsvarande grad.
  • Chefer ska ha samma möjlighet att gå ner i tid och kunna dela chefskapet.
  • Deltidsarbetets risker och konsekvenser ska synliggöras.
  • Flexibla arbetstider minskar behovet av deltidsarbete.
  • Medarbetare ska ha stort inflytande över den egna arbetstiden och regler om var och när man ska jobba bör underlätta livspusslet.
  • Anställda ska ha mer att säga till om var och när arbetet utförs.
  • Där det är möjligt ska arbetsgivaren underlätta för anställda att jobba hemifrån. Att jobba hemifrån ska dock alltid vara ett frivilligt val.
Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Bara 4 av 10 är beredda att jobba längre

    Trots att man kommer att få svårt att klara sig på pensionen är de flesta ovilliga att förlänga sina arbetsliv, visar en ny undersökning. En anledning är att de upplever sina arbeten som alltför psykiskt påfrestande.

  • Läs även...

    Pappaledighet kan bli EU-lag

    Vardera föräldern får rätt till fyra månaders ledighet fram till barnets tolvårsdag. Ledigheten blir obligatorisk och kan inte överlåtas på den andre föräldern. Dessutom ges möjlighet att ta ut sjukdagar för att ta hand om släktingar. Det är några av lagförslagen som kommer att gälla inom hela EU.

  • Läs även...

    Unionen oroas av höga sjuktal

    I vissa av Unionens branscher har antalet långa sjukfall mer än fördubblats under de senaste sju åren, visar förbundets nya rapport Hur sjuka är tjänstemännen? Med rapporten vill Unionen göra arbetsgivare medvetna om vikten av ett hållbart arbetsliv.

  • Läs även...

    Guldpeng ska få fart på jämställdheten

    Svenskt arbetsliv är inte jämställt. Det vill Unionen ändra på genom att prisa företag som satsar på jämställdhet.
    — Det är människorna på arbetsplatserna som ska se till att det händer något, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

  • Läs även...

    Rekordbra arbetsmarknad

    Nyligen nådde Sverige den högsta sysselsättningsgraden sedan 1992. Bland Unionens medlemmar är det ännu bättre upp, arbetslösheten är bara 4 procent, mot 7 procent för Sverige som helhet.

  • Läs även...

    Äldre får sämre chans till utveckling i jobbet

    Var tredje Unionenmedlem över 51 år upplever att de får mindre kompetensutveckling på grund av sin ålder. Det visar en ny undersökning som förbundet låtit göra.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.