Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Pappor sätter kollegor framför barn

Pappor i Sverige, främst inom den privata sektorn, har gått på en myt. Anledningen att så få tar ut föräldraledigt är, enligt en ny studie, att papporna är lojala mot sina kollegor och vill leva upp till bilden av den ”ideale anställda”.
Johanna Rovira Publicerad 31 januari 2019, kl 15:20
Tekso/Colourbox
Pappor i Sverige tar ut mindre än en tredjedel av föräldraledigheten och allra sämst är män i privat sektor. Tekso/Colourbox

Sverige toppar visserligen ligan över länder där pappor tar ut föräldraledighet – icke desto mindre tar pappor i Sverige ut mindre än en tredjedel av föräldraledigheten. Män som jobbar i den privata sektorn är sämst på att ta pappaledigt.  

Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt varför och kommit fram till att ett av hindren för papporna att vara hemma längre är att företagen struntar i att ta in vikarier för att ersätta den pappaledige och i stället kallt räknar med att arbetskamrater täcker upp. För att inte ställa till det för kollegorna, väljer papporna att begränsa sin frånvaro.

Studien visar också att den informella arbetsplatskulturen grundar sig i myten om den ”ideale anställde”, det vill säga den anställde som sätter jobbet före barn och familj. Forskarna menar att normen som råder är olycklig för alla parter eftersom arbetsgivarna faktiskt skulle tjäna på att uppmuntra män att ta ut sin föräldraledighet.

– De får lojala anställda och de blir attraktiva företag att arbeta i, säger Philip Wang, forskare i psykologi, i ett pressmeddelande.

Generösa lagar om föräldraledighet räcker inte för att få ett jämlikt föräldraskap, men det skickar ändå ut viktiga signaler, konstaterar forskarna som jämfört pappaledighet i flera länder.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström