Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Parterna bidrog till fokus på arbetslivsforskning

Inför vårens budgetproposition fick arbetsmarknadens parter möjlighet att samverka med regeringen i arbetet med en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken – vilket bidragit till att stärka budgetens fokus på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa i arbetslivet.
Gabriella Westberg Publicerad 15 april 2015, kl 11:20
Jonas Ekströmer / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en pressträff i Rosenbad. Jonas Ekströmer / TT

Regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag med 60 miljoner fram till 2018 och arbetslivsforskningen förstärks med 55 miljoner kronor. Företagshälsan ska få bättre specialistkompetens och skyddsombuden ska bli fler. Det framkommer i den budgetproposition som regeringen presenterade på onsdagsförmiddagen.

- Det moderna arbetslivet ställer krav på nytänkande inom arbetsmiljöområdet. För en långsiktig positiv utveckling har vi tillsammans med arbetsmarknadens parter påbörjat arbetet med att ta fram en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

Den förra strategin för arbetsmiljöpolitiken fick nyligen hård kritik från Statskontoret, bland annat för att den missat att ta sikte på ofrånkomliga utmaningar som globaliseringen och digitaliseringen och för att arbetsmarknadens parter inte inkluderats tillräckligt. Under våren har arbetet med en ny strategi kommit igång och där har parterna fått mer plats.

Enligt Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, har samtalen inte direkt förändrat regeringens inriktning för arbetsmiljön, jämfört med den proposition som lades fram efter valet i höstas, men samtalen har definitivt förstärkt dess fokus på arbetslivsforskningen.

- Vi har ju kunnat dra igång arbetet med trepartssamtalen redan långt innan budgeten är lagd och därigenom har vi fått behovet av satsning på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa bekräftat, säger Natalie Sial, arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons pressekreterare.

Men det har inte gett mer i grisen för arbetsmiljön, istället har en avräkning gjorts sedan höstens budgetproposition, för 2015. Av tio miljoner aviserade för fler skyddsombud på arbetsplatserna, har det blivit nio miljoner. Av två miljoner till Företagshälsan, har det blivit en, och så vidare. För 2016 och framåt ser förslagen dock lika ut.

I linje med trepartssamtalen får arbetslivsforskningen, särskilt den som fokuserar på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa, extra stöd de kommande åren. Under 2015 vill regeringen lägga fem miljoner kronor på arbetslivsforskningen, det dubbla under 2016 och sedan 20 miljoner kronor per år under 2017 och 2018.

Företagshälsovården ska få bättre kompetensförsörjning, för att kunna erbjuda specialistkompetens, och regeringen vill skjuta till omkring tio miljoner årligen från och med 2016. Exakt hur stödet ska utformas är inte klart än.

Under året kommer också en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet att presenteras. 

Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till till övertid eller att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först