Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Personalen äger en tredjedel av banken

När man tänker medarbetarägda företag är det kanske inte storbankerna som är den första bilden man får i huvudet. Men de största ägarna i en av Nordens största banker, Handelsbanken, är personalen.
Publicerad 11 november 2015, kl 11:22
Jonas Ekströmer/TT
Personalen är den största ägaren av Handelsbanken. Jonas Ekströmer/TT

Medarbetarägande genom personligt aktieinnehav är inte det enda alternativet. På Handelsbanken har man i runt 40 år haft en lösning som över tid visat sig vara väldigt gynnsam för både ägare och medarbetare, och den har även gjort medarbetarkollektivet till den enskilt största ägaren i banken.

När det i början av 1970-talet såg mörkt ut för banken utnämndes Jan Wallander till vd.

– Han är en humanist som tror att människor av naturen är motiverade och vill ta ansvar – om vi inte gör det är det fel på organisationen, säger Bengt Augustsson, personalchef.

– Målet är att Handelsbanken ska vara mer lönsam än snittet av våra konkurrenter, ha lägre kostnader och nöjdare kunder än andra banker. Om medarbetarna lyckas med det ville Wallander belöna dem på ett sätt som inte handlade om kortsiktig bonus. I det dök idén upp om att en del av vinsten skulle gå tillbaka till medarbetarna genom ägande i banken.

Det verkar som om medarbetarnas engagemang höjer produktiviteten

Varje år som Handelsbanken når en bättre lönsamhet än genomsnittet av konkurrerande banker på deras sex hemmamarknader, fördelas merresultatet så här: en tredjedel går till aktieägarna, en tredjedel går tillbaka till bankens verksamhet och en tredjedel delas ut till den personalägda vinstandelsstiftelsen Oktogonen. På 40 år har medarbetarnas andel växt till över tio procent.

När man fyller 60 år kan man välja att plocka ut den personliga andelen, som beräknas efter hur många år man arbetat i banken. För de med längst anställningstid handlar det i dag om miljonbelopp.

Det verkar som att olika former av medarbetarägande inte bara fördelar resurserna smartare och mer hållbart, utan att medarbetarnas engagemang också höjer produktiviteten i företagen.

– Jag tror inte att våra medarbetare är mer begåvade än de på andra banker, men det är något som gör att vi har högre avkastning – och jag tror att det handlar om att man är mer engagerad. Det beror nog främst på att vi har en decentraliserad organisation som gör att varje person känner att det man gör har betydelse. Vinstandelsstiftelsen har säkert hjälpt till att forma den företagskulturen, säger Bengt Augustsson.


Olle Agebro
[email protected]

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.