Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Platt organisation - vad säger forskningen?

Platta organisationer där de anställda styr sig själva är på modet. Forskarna är dock oeniga om det är bra eller dåligt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Professorerna Magnus Sverke, tv, och William Brochs-Haukedal har helt olika åsikter om chefslösa organisationer.

Det finns ett antal amerikanska företag som har valt den platta modellen, bland dem som brukar nämnas finns burktomatföretaget Morning Star och spelföretaget Valve. Även i Sverige finns företag som satsar på chefslöst.

Förespråkarna anser att det blir betydligt bättre när de anställda själva beslutar. I bästa fall går det betydligt snabbare att komma till beslut, byråkratin minskar och effektiviteten ökar. En bonus är att man dessutom blir av med en del kostnader. Chefer har som bekant ofta bra betalt.

Stimulerar till initiativtagande och sätter fokus på nytänkande

William Brochs-Haukedal, professor vid Norges Handelshögskola i Bergen, har skrivit flera böcker om ledarskap. Han anser att många företag kan skippa cheferna och fungera alldeles utmärkt ändå. När ett företags verksamhet bygger på att det sker ständiga förändringar och innovationer kan det vara bra att ta bort så många chefsnivåer som möjligt.

– Det stimulerar till initiativtagande och sätter fokus på nytänkande mer än att tillfredsställa interna auktoriteter, säger William Brochs-Haukedal.

– Det är bra att skilja på ledare och ledning. Knepet är att förstå om ledning bäst utförs med eller utan en ledare. Svaret beror på företaget, marknaden, de anställdas erfarenhet, om organisationen är förberedd på sättet att arbete och liknande.

Handlar det exempelvis om stora förändringar är det mer effektivt med en chef som styr och koordinerar, menar han.

William Brochs-Haukedal tror inte att alla företag kommer att välja chefslöst i framtiden, men att det blir fler och fler. Både bransch och storlek har betydelse, den platta organisationen är vanligast i små och medelstora företag i kunskapsintensiva branscher.

Ansvar decentraliseras - men sällan befogenheter

Men långt ifrån alla forskare håller med. Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, ger inte mycket för den chefslösa organisationen.

– Blir det bättre för de anställda och företaget? Det snabba svaret är nej.

Magnus Sverke menar att det finns flera anledningar till detta. De anställda behöver stöd i sitt arbete, de måste få regelbunden återkoppling och de behöver någon som hjälper dem att avgöra när ett arbete är färdigt – vilket kan minska arbetsmiljöproblem och förhindra att de går in i väggen. Cheferna har ett ansvar inte bara för att verksamheten är lönsam. Dessutom är det, enligt Magnus Sverke, oftast opraktiskt i större organisationer och inte heller mer demokratiskt i praktiken.

– Även om du decentraliserar ansvar så decentraliserar du sällan befogenheter. Ofta blir det tvärtom, att de centraliseras ännu mer.

På 1980-talet kom SAS-chefen Jan Carlzons bok Riv pyramiderna, som gav upphov till ett stort intresse för platta organisationer. Då var det en ännu större trend än i dag, konstaterar Magnus Sverke.

– Ofta är det väldigt mycket av nyhetens behag i detta. Det är detsamma som under it-boomen. I början brukar folk blomstra och företaget gå bra. Men när företaget expanderar uppstår det ofta hierarkier – just eftersom det finns svårigheter med såväl informations- och beslutsprocesser som med att ha koll på verksamheten om det är för långt till ledningen.

Läs mer:

Här saknar ingen chefen

Här blev chefslöshet ett arbetsmiljöproblem

Så säger lagen

Publika aktiebolag, det vill säga bolag vars aktier går att köpa på den öppna marknaden, måste enligt lag ha en verkställande direktör. Vd:n har det yttersta ansvaret enligt bland annat arbetsmiljölagen, skattelagen och miljöbalken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Att vara ung chef – och misslyckas

Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
Publicerad 12 januari 2026, kl 06:02
Hotellchefen Jény Meira i hotellreception.
För hotellchefen Jény Meira är ett gott ledarskap när organisationen fungerar utan att chefen ständigt behövs – först då har man gjort sitt jobb bra. Foto: Linn Bergbrant

När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?

– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.

För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?

– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.

Hur förändrades ditt sätt att leda?

– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.

– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.

Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?

– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.

Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?

– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!

Text: Elle Carlsson

JÉNY MEIRA

GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.