Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Prisad kampanj mot mansplaining

I höstas lanserade Unionen sin mansplainingakut. Kampanjen fick stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands – och både ris och ros. Nu har den vunnit pris.
David Österberg Publicerad 20 januari 2017, kl 15:08
Illustration: Nina Hemmingsson
Illustration: Nina Hemmingsson

Under en vecka i november öppnade Unionen en telefontjänst som kallades mansplainingakuten. Dit kunde den som ville prata härskartekniker ringa. Syftet var, enligt Unionen, att öka medvetenheten och skapa debatt om mansplaining och andra härskartekniker på arbetsplatser.

Kampanjen fick stort genomslag. Många gillade den, medan andra tyckte att män pekades ut som skurkar.

Nu har kampanjen vunnit guld i branschtidningen Resumés tävling Månadens PR. Juryn kallar mansplainingakuten för ”en riktig kioskvältare”. En jurymedlem skriver: ”Rätt avsändare, starkt genomförande och en uppenbart väl förberedd organisation ledde fram till ett enastående resultat. Jag är särskilt imponerad av hur man hanterade responsen från kritiska uppringare. Det gav ytterligare taletillfällen och än mer spridning för ett relevant budskap.”

Nina Kullberg är ansvarig för Unionens varumärke och imagekampanjer.

– Det känns förstås jättebra att priset gick till oss. Vi trodde nog inte att kampanjen skulle få ett sådant genomslag eftersom jämställdhetsfrågor har uppmärksammats under så lång tid. Men vi lyckades få till en snackis och det är jättekul.

Tror du att kampanjen har haft någon effekt?
– Absolut. Syftet var ju att folk skulle börja snacka om jämställdhetsfrågor, det är början till förändring. Sedan är det fackets uppgift att förse människor med verktyg för att fortsätta jobba med de här frågorna.

Hur ser du på den kritik som kampanjen fick?
– Den visade att kampanjen behövdes. Vi hårdrog medvetet och namngav kampanjen med mansplaining – som ju till och med har ”man” i namnet. Men det är inte alltid män som är skurkarna, både män och kvinnor använder sig av härskartekniker.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström