Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Produktionen igång efter dödsolycka

I maj hände det som inte får hända på tändmedelsfabriken i Gyttorp. En ung man dog i arbetet. Nu är produktionen på Orica igång igen och säkerhetsarbetet är viktigare än någonsin.
Lina Björk Publicerad 11 september 2017, kl 10:00
© Copyright 2017 Orica Limited
© Copyright 2017 Orica Limited

Larmet om explosionen kom klockan 05.35 den 7 maj. Man vet inte riktigt vad som hände, men något gick fel och pentyldamm från doseringstillverkningen, alltså det som monteras i sprängkapslar detonerade vid städningen av maskinerna och tog med sig hela innertaket på korridoren till olycksrummet. En man i 30-årsåldern omkom direkt.

Arbetsplatsen har en dramatisk historia. En sensommar på 1960-talet small tre hus i luften och lämnade tre kratrar kvar. Röken stod som en pelare upp i luften och hela samhället stannade. Inte ett fönster i hela Nora var helt när åtta personer förlorade livet.

Läs mer: "Säkerheten är en investering"

Efter den olyckan analyserade man varenda skruv och skyddsutrustning. Orica jobbar efter modellen 5 S, vilket står för att sortera, systematisera, städa, standardisera och se efter så att ordningen hålls. Men det gick ändå inte att förutse vad som skulle hända den olycksdrabbade dagen i våras.

– All produktion avstannade och sedan har vi gått igenom säkerheten avdelning för avdelning. Nu är produktionen igång igen, men jag tror att de anställda är mer observanta vilket är bra. Man uppmärksammar sina vanor och rutiner, säger Kristina J:son Karlsson, som är Unionens klubbordförande på Orica.

Man har också haft en så kallad ”stanna och tänk” dag, där man stänger ned hela produktionen och pratar säkerhetsarbete. På en station har de anställda bland annat fått se effekten av en sprängkapsel som detonerar och vad som blir kvar.

– Det är en tankeställare att vi jobbar med väldigt farliga produkter och att man ska vara rädd om sig.

Polisen rubricerade händelsen som vållande till annans död som en åtgärd för att kunna utreda om någon kan beläggas med skuld för olyckan. Även Arbetsmiljöverket och Orica själva har startat utredningar kring det som inträffat. Det är oklart när utredningarna blir klara.

Under maj och juni erbjöd arbetsgivaren stöd och krishjälp för de anställda som kände att de behövde bearbeta vad som hänt.

– Vi fortsätter att analysera vad som har hänt och kommer att arbeta vidare med vårt säkerhetstänk, säger Kristina J:son Karlsson.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.