Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Psykisk sjukdom bakom flest sjukskrivningar

Personer som är sjuka i psykiatriska diagnoser är ofta sjukskrivna längre än andra. Risken för återfall och att helt slås ut från arbetslivet är också större för den här gruppen. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.
Petra Rendik Publicerad 25 april 2017, kl 13:37
Colourbox
Psykiatriska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Colourbox

Sedan 2014 är psykiatriska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. I september förra året låg dessa diagnoser bakom 82 000 av totalt 189 000 pågående sjukfall. Sjukskrivningarna är dessutom längre, i snitt 75 dagar, än vid hjärt-, kärl och tumörsjukdomar.

Rapporten visar att återfall är vanligare bland personer med svåra psykiska sjukdomar jämfört med andra orsaker till sjukskrivningar. Sju procent kommer heller aldrig tillbaka i arbete. Detta gäller speciellt män och orsaken kan, enligt rapporten, vara att fler män än kvinnor har allvarliga psykiatriska diagnoser som till exempel bipolär sjukdom och hyperaktivitetsstörning.

Störst ökning har skett bland diagnoserna anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Men för den här gruppen ser läget ljusare ut. Risken för återfall är mindre och de flesta kommer tillbaka i arbete jämfört med personer som har diagnostiserats med svårare psykiska sjukdomar.

I augustinumret av Kollega kan du läsa mer om hur det är att jobba med bipolär sjukdom.

 

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.