Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Radikalt förslag: "Mobbning borde vara straffbart"

Mobbare bör få böter eller fängelse. Det menar Organisation mot mobbning.
David Österberg Publicerad
Illustration: SIRI CARLÉN

Den som mobbar någon begår sällan något brott, enligt nuvarande lagstiftning. En del handlingar – exempelvis förtal eller förolämpning – kan visserligen vara straffbara, men har oftast lågt straffvärde.

Andra handlingar, som att ignorera eller frysa ut någon, är inte brottsliga. Men flera politiker och organisationer anser att mobbning bör kriminaliseras. En av dem är Organisation mot mobbning, OMM. Organisationen jämför med brottet grov fridskränkning där en person kan dömas för att vid upprepade tillfällen ha kränkt en annan persons integritet.

Fördelarna med att kriminalisera mobbning är flera, enligt OMM. En är att en utomstående instans har bättre förutsättningar att utreda vad som verkligen har hänt.

– Vi tycker inte att arbetsgivare ska göra det. De kan ha svårt att ta problemet på allvar: ”Den personen är ju så trevlig, han kan väl inte vara mobbare.” Men en mobbare är ofta mån om att hålla sig väl med rätt personer. Dessutom är chefer ofta mobbare och ingen är intresserad av att beivra sig själv, säger Mats Jonsson, ordförande för OMM.

Han tycker inte heller att mobbning är en fråga för fackklubbar.

– Fackliga representanter är bakbundna, för de är ju anställda på samma arbetsplats. Och chefer och fackrepresentanter är ofta bundis med varandra, säger han.

OMM anser också att en kriminalisering skulle lyfta frågan om mobbning och att problemet skulle få den tyngd det förtjänar.

Många får svårt att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden

– Mobbning bäddas in i frågor om arbetsmiljö. Men om verkmästaren slår en rörtång i huvudet på någon är det inte ett arbetsmiljöproblem, inte en fråga för facket, utan en fråga för polisen. I dagens system är ingen gärningsman. Det är som att brottet bara finns: alla är offer, ingenting är den enskildes fel.

Mobbning är brottsligt i flera länder i Europa, så OMM ser inga svårigheter att ändra lagstiftningen även i Sverige.

Vad ska straffet vara för den som döms för att ha mobbat någon?
– Det är upp till jurister att utforma en straffrättslig skala som är förenlig med gärningen. Det behöver ju inte handla om fängelse, men alla som deltagit i mobbningen ska straffas och bli medvetna om hur man ska bete sig.

Mats Jonsson säger att mobbning ofta får långtgående konsekvenser för den som utsatts. Förutom psykisk ohälsa blir de ekonomiska följderna många gånger svåra. Mobbning leder ofta till att den mobbade lämnar arbetsplatsen och även om personen får ekonomisk ersättning täcker denna sällan inkomstbortfallet på sikt.

– Många får svårt att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden. Trots att den mobbade inte har gjort något fel kan andra arbetsgivare få för sig att det är något konstigt med personen. I dag är det ingen som bryr sig om att en arbetsgivare ser till så att en före detta anställd får förlita sig på Försäkringskassan för sin försörjning.

I dagsläget finns inget förslag från politiskt håll om att kriminalisera mobbning. Vid Centerpartiets partistämma 2013 bestämde sig dock partiet för att arbeta för att utreda en lagändring. Även miljöpartisten Mats Pertoft har motionerat om att kriminalisera mobbning.

Har du blivit mobbad på jobbet?

Har du erfarenhet av mobbning på arbetsplatsen? Hör av dig till oss på redaktionen eller dela med dig av dina upplevelser under #tvåiveckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.