Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Regeringen vill lära privata bolag jämställdhet

Finansdepartementet hade som mål att mellan 40 och 60 procent av styrelseledamöter i statliga bolag skulle vara kvinnor. I dag är det 50 procent kvinnor och nu vill regeringen att de privata bolagen ska lära sig av deras rekryteringsarbete.
Linnea Andersson Publicerad 7 mars 2014, kl 15:48

- Det har inte varit speciellt svårt. Det handlar om att bredda synfältet och att leta efter andra typer, både vad gäller kvinnor och män, för att få in annan kompetens. Vi är förvånade över trögheten hos de privata bolagen, sade finansmarknadsminister Peter Norman vid ett SNS-seminarium om jämställdhet i bolagsstyrelser.

Förutom att män och kvinnor nu utgör hälften var av ledamöterna i de statliga bolagen, har andelen kvinnliga styrelseordföranden ökat till 42 procent, att jämföra med mellan tre och fyra procent i det privata näringslivet. Trots att man passerat 40-strecket säger Peter Norman att man vill ha upp andelen kvinnor ytterligare.

Magnus Johansson på Finansdepartmentet är ansvarig för rekrytering av styrelseledamöter i de statliga bolagen. Han håller med ministern om att det visst går att hitta kompetenta kvinnor.

- Det är väldigt skickligt av oss att hitta kvalificerade kvinnor när de inte finns, säger Magnus Johansson.

För att få in fler kvinnor säger han att man måste vara genuint övertygad om att jämställdhet spelar roll och att det krävs resurser. Tillsammans med en kollega jobbar han heltid med att hitta rätt kompetens till bolagen. I stället för att bara rekrytera en gång om året håller man koll på vad som händer i bolagen året runt.

Ett vanligt problem är enligt honom ett slags moment 22, där bolagen ofta vill ha styrelseledamöter som tidigare varit vd, ordförande eller styrelseledamot tidigare och att det är lätt att se sig själv i spegeln när man rekryterar.

- Det gäller att någon vågar ge personen en chans. Med flera män än kvinnor i styrelsen är sannolikheten större att man väljer andra män som man redan känner. Det är då man behöver hjälp, annars tar man in sin före detta kollega, säger Magnus Johansson.

Dessutom säger han att man måste vara ihärdig eftersom kvinnor är mer noggranna när de överväger ett styrelseuppdrag, medan män har en tendens att tack ja direkt.

Peter Norman erkänner att det är ett dilemma att politiker överhuvudtaget ska lägga sig i hur ägarna sköter sina styrelser, å ena sidan bör man låta ägarna bestämma men å andra sidan menar han att styrelseuppbyggnaden ger effekt på jämställdheten i övriga samhället.

- Kvotering är inte bara är en viktig symbolfråga, en jämn könsfördelning sipprar ner på ledningsnivå och man ska inte marginalisera kvoteringsfrågan, säger finansmarknadsministern.

Under 15 år ökade andelen kvinnor i privata styrelser till mellan 22 och 23 procent men sedan har det stått still i några år och till och med gått tillbaka, och då måste politikerna kliva in enligt Norman. Han bekräftar inte att en kvoteringslag kan bli aktuell om andelen kvinnor inte ökar men förnekar det heller inte.

- Om vi inte får till en lösning genom självreglering så minskar alternativen.

Nästa vecka kan du läsa mer om kvotering på Kollega.se

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström