Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Regeringen vill slopa jämställdhetsbonus

Från och med 2017 slopas jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen. Om regeringens budget går igenom. Bonusen har inte gett den effekt som man hoppats på, konstaterar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.
Gabriella Westberg Publicerad 17 september 2015, kl 14:44
Janerik Henriksson/TT
Jämställdhetsbonusen har varit för dyr i förhållande till effekten. Regeringen vill slopa bonusen och istället satsa på en tredje pappamånad. Janerik Henriksson/TT

Det var alliansregeringen som införde jämställdhetsbonusen i juli 2008, för att stimulera till ett mer jämställt uttag av föräldraledighet. Men sju år senare är effekterna fortfarande för små för att väga upp kostnaden på 1 miljard kronor, som bonusen hittills kostat.

Istället vill regeringen öronmärka en tredje månad för vardera föräldern. Förslaget om en tredje pappamånad, som det brukar kallas, har också stöd av både Vänsterpartiet och Folkpartiet.

- Vi har också sagt att vi ska tillsätta en större utredning om föräldraförsäkringen, säger Annika Strandhäll till DN.

Redan i vårens budgetproposition flaggade regeringen för att man avsåg slopa jämställdhetsbonusen, men det är alltså först nu i den budget som läggs fram för riksdagen på måndag som förslaget formuleras skarpt och med slutdatum 2017.

 

Jämställdhets-bonusen

Jämställdhetsbonusen, som infördes av alliansen 2008, uppgår till max 13 500 kronor per barn och fördelas mellan föräldrarna. I alliansens skuggbudget i fjol föreslogs en höjning av bonusen till max 19 000 kronor per barn. Nu föreslås istället att bonusen slopas från och med 2017.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström