Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Regeringens väg mot jobbmålen

Regeringen har lovat att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020, och att inga ungdomar ska gå arbetslösa i mer än 90 dagar. Det är högt ställda mål för en arbetsmarknad med 7,8 procent arbetslöshet. För högt, tycker vissa, även inom de egna leden. Nästa helg är det dags för Socialdemokraternas kongress och nu vill regeringen visa partikollegorna att man sätter till alla klutar för att lösa pusslet med jobbfrågan. Bland annat vill man ta hjälp av nyanlända.
Gabriella Westberg Publicerad 25 maj 2015, kl 16:29
Kollega
Ylva Johansson vid presskonferensen om läget på arbetsmarknaden, i Rosenbad, måndagen den 25 maj, 2015. Kollega

Regeringens mål är högt. Lägst arbetslöshet i EU om fem år och inga långtidsarbetslösa ungdomar. I dag ligger arbetslösheten på 7,8 procent, ännu högre bland ungdomar. Förvisso ökar antalet lediga jobb, men arbetskraften ökar i samma takt så effekten på arbetslösheten är liten.

För närvarande kommer fler människor till Sverige än vad någon hade räknat med, på flykt undan krig och andra svåra förhållanden. Många av dem har både gymnasial och eftergymnasial kompetens – enligt Arbetsförmedlingen cirka 30 procent, det vill säga en ungefär lika stor andel som i befolkningen i övrigt. Men även för nyanlända med hög utbildning kan det ta flera år innan man kommer ut i arbete.

Samtidigt råder brist på arbetskraft inom flera yrken.

- Det känns helt galet, här kommer personer med kompetens inom bristyrken och så får vi inte ut dem på arbetsmarknaden, utbrast arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en presskonferens om utmaningarna för arbetsmarknadspolitiken i Rosenbad på måndagsförmiddagen.

Arbetsmarknadsministern vill inte tala om volymer, och inte heller göra prognoser. Men från och med nu kommer arbetsmarknadsdepartementet och regeringen i övrigt att ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen än tidigare. Det är där krutet läggs i regeringens jobblinje.

Ungdomsbrist

Vi står även inför ett demografiskt hot där antalet som lämnar arbetsmarknaden på grund av pension växer i relation till de som kommer in på arbetsmarknaden – det råder ungdomsbrist.  För ungdomar med rätt utbildning ser arbetsmarknaden ljus ut. Ändå kommer alltför många ut från skolan utan den kompetens som marknaden kräver.

I dag är cirka 147 000 ungdomar arbetslösa. Av dem har cirka 10 000 varit arbetslösa i mer än ett år, och 5 000 i mer än två år. Efter 90 dagar i arbetslöshet sjunker möjligheten markant. Bland de arbetslösa som saknar gymnasiekompetens syns ingen skillnad på om man är helt ny på arbetsmarknaden, eller om man är lite äldre och kanske har hunnit ha ett eller ett par jobb, för möjligheten att få ett jobb, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Det är ett komplext pussel att lägga, men Ylva Johansson – som arbetade som mattelärare innan hon blev politiker - menar att alla bitarna faktiskt finns tillgängliga, det ska gå att nå målen, menar hon. Eller formulera ett nytt mål?

- Lyckas vi med det här blir Sverige det enda landet i EU som klarar demografin, sa Ylva Johansson.

Snart S-kongress

Nästa helg är det dags för socialdemokraternas kongress. Många partikamrater har uttryckt oro över regeringens möjligheter att få ner arbetslösheten. Också Ylva Johansson erkänner att mer måste göras om målen ska nås. För närvarande väntar regeringen på att förslagen från vårändringsbudgeten ska gå igenom i riksdagen, innan nya förslag  läggs. Men idéer råder det ingen brist på.

De senaste veckorna har Ylva Johansson och hennes ministerkollegor kommit med en hel rad oortodoxa idéer på åtgärder, som till exempel syokonsulenter för allmänheten och yrkesvux på grundskolenivå, som hon lyfte när hon presenterade regeringens satsning för att minska arbetslösheten i förra veckan.

Syokonsulent för vuxna

I fjol skrevs 1,3 miljoner anställningskontrakt i Sverige. Med en samlad arbetskraft på lite drygt fem miljoner antyder antalet anställningskontrakt på en hög omställningstakt. Och många visstider.

- Det ser jag som en av Sveriges främsta konkurrensfördelar – att vara snabba på att ställa om. Men det innebär också att det ställs stora krav på arbetsmarknadspolitiken och på utbildningspolitiken. Större än vad vi lever upp till i dag, konstaterade hon vid ett seminarium arrangerat av forskningsinstitutet SNS i förra veckan.

Med inspiration från Tyskland förklarade Ylva Johansson att hon vill underlätta för snabb omställning genom att inrätta en studievägledningsfunktion för allmänheten, en slags syokonsulent för vuxna alltså.

Grundyrkesvux

Även om många av de som kommer som flyktingar till Sverige i dag har en god utbildning, är det också många som har en mycket låg utbildningsgrad. För de senare, som kanske inte ens gått vanlig grundskola, räcker ofta inte etableringsuppdragets max två år till.

- Jag skulle vilja se ett grund-yrkesvux, där man kan läsa in grundskolekompetensen som vuxen, sa Ylva Johansson.

Yrkesvux har funnits sedan 2009 för att matcha utbildade till bristyrken och samtidigt nå grupper som saknar gymnasiekompetens med en yrkesutbildning. Ett grund-yrkesvux, som Ylva Johansson alltså vill se, skulle syfta till att fånga upp dem som kommer till Sverige med mycket låg eller ingen utbildning alls.

Gymnasiet på engelska

I dag krävs gymnasiekompetens för i princip alla typer av jobb. Men för att man ska få börja på gymnasieskolans nationella program krävs ett godkänt grundskolebetyg i svenska. Det tycker gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic är att gå över ån efter vatten när vi behöver utbildad arbetskraft. I slutet av förra veckan la hon därför fram ett förslag om att införa gymnasieutbildning på engelska.

- Vi vill göra så att det blir lättare att läsa på engelska eftersom det är ett världsspråk. Många branscher ute på arbetsmarknaden använder sig av engelska och då menar vi att det kan vara en naturlig koppling att man får läsa på engelska. (…) Det är viktigt att man lär sig svenska, men då får man ju se till att man gör det utanför eller i skolan. Det ska inte behöva vara ett formaliserat krav för att man ska bli behörig till vidare studier på universitetsnivå, sa Aida Hadzialic till SR Ekot.

Enligt sakkunniga på Ylva Johanssons departement är dock varken allmänhetens studievägledning eller grundyrkesvuxet några konkreta politiska förslag i nuläget. Gymnasieutbildningen på engelska är inte heller något konkret förslag i dagsläget.  Sådana har dock också lagts på sistone. Full aktivitet råder till exempel på departementet kring arbetsmarknadsprojekten Snabbspår för nyanlända och Ungdomskontraktet/Kommundialogen.

Snabbspår för nyanlända

Det förra bygger på de trepartssamtal som regeringen i omgångar bjudit in arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen till under våren, för att hitta branschnära lösningar på hur nyanlända snabbt kan matchas mot bristyrken. Unionen har deltagit i flera omgångar på olika avtalsområden, som teknik, elektronik, bygg, skog och farmaci.

Inför sommaren och till hösten kommer samtalen att fortsätta på en fördjupad nivå, och till 2016 är det tänkt att de första snabbspåren ska vara klara att tas i drift.

Kommundialogen

Ungdomskontrakten är en överenskommelse om samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att hitta och sätta ungdomar som står helt utan sysselsättning, så kallade ”neets” (not in education, employment or training), i utbildning eller arbete.

Den typen av samarbeten har gjorts också förut, men det nya med den här satsningen är att den sker på ministerns initiativ över hela landet samtidigt, vilket har gett projektet en hög prioritet, säger Birgitta Heijer som ansvarar för projektet i Arbetsförmedlingens norra region.

Fakta

Uppdaterar läget 
Måndagens presskonferens var den första i en tänkt serie. Avsikten är att reguljärt återkomma med avstämningar av läget på arbetsmarknaden och vilka nya utmaningar som framträder, berättade Ylva Johansson.

De tror inte på målen
LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, som också är ledamot i Socialdemokraternas Verkställande utskott, tror inte att regeringen kommer att klara målen, inte med den politik som presenterades i vårändringsbudgeten. Det krävs mycket mer av åtgärder, säger han till DN, och får inför Socialdemokraternas kongress nästa helg stöd i flera motioner från partidistrikten.

Ekonomen Lars Calmfors menar att det är fel att sätta relativa mål, som ”lägst i EU 2020”. Vad händer om Tyskland lägger om sin politik och arbetslösheten där går upp från dagens 5 procent, frågade han sig och Ylva Johansson på ett seminarium i förra veckan.

Susanne Spektor från Svenskt Näringsliv menar att regeringen fokuserar för mycket på utbildning. Det behöver bli lättare att komma in på arbetsmarknaden, det måste kosta mindre att anställa menar hon som också ser det som ett problem att regeringen inte vill se en marknad för lågkvalificerade jobb.  

Etableringsuppdraget och bristyrkena
Inom etableringsuppdraget, alltså det uppdrag Arbetsförmedlingen fick av den förra regeringen för att matcha nyanlända till bristyrken, finns i dag tusentals personer med kompetens inom bristyrken, bland annat:

  • 270 ingenjörer och tekniker inom elektroteknik
  • 94 civilingenjörer inom elektroteknik
  • 116 civilingenjörer inom maskinteknik
  • 139 civilingenjörer inom bygg och anläggning
  • 134 redovisningsekonomer
  • 111 mjukvaru- och systemutvecklare
  • samt hundratals lärare, läkare, kockar, kallskänkor, bagare och plåtslagare.

Arbetsförmedlingen, Regeringen

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.