Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Restid godkänt som arbetstid

Ska restid till och från jobbet ses som arbetstid och ge lön? Det anser EU-domstolen i en nylig dom sedan en arbetsgivare i Spanien ville räkna restiden som vilotid. En fråga som även är omdiskuterad bland Unionens medlemmar.
Linnea Andersson Publicerad
Tomas Oneborg / SvD / TT
I majoriteten av Unionens kollektivavtal har man inte lyckats lösa frågan om ersättning för restid till och från kunder och jobb. Tomas Oneborg / SvD / TT

Företaget, som sysslar med installation och underhåll av inbrotts- och stöldlarm runt om i Spanien, hade från början ett regionalt kontor. De anställdas arbetsdag började när de kom till kontoret och hämtade upp sin tjänstebil och avslutades när de kom tillbaka för dagen och lämnade bilen.

Men när arbetsgivaren lade ner regionkontoret ansåg man att medarbetarnas arbetstid i stället skulle börja räknas först när de kom fram till dagens första kund och avslutas när de gav sig av från den sista kunden. Oavsett var det första jobbet skulle utföras, ibland över 100 kilometer från bostaden, betraktade arbetsgivaren restiden mellan bostaden och kunden som vilotid.

Men EU-domstolen menar tvärtom att restiden ska ses som arbetstid och hänvisar till EU:s arbetstidsdirektiv, som finns till för att skydda arbetstagares säkerhet och hälsa. Direktivet reglerar bland annat dygnsvila och raster.

Domstolen tog heller inte hänsyn till arbetsgivarens oro att de anställda skulle ägna sig åt privata sysslor i början och slutet av arbetsdagen, eftersom den risken fanns redan innan det regionala kontoret stängdes. Eftersom medarbetarna inte fritt kan förfoga över sin tid eller ägna sig åt sina egna intressen under restiden, står de till arbetstagarens förfogande, enligt domstolen.

Även i Sverige är frågan om när arbetsdagen börjar och slutar aktuell, inte minst i kölvattnet av ett alltmer gränslöst arbetsliv. Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, tycker att domen är intressant men menar att vi inte bör dra för stora växlar på vad den kan få för konsekvenser i Sverige eftersom domen bygger på en så konkret situation.

- Det är en omdiskuterad fråga och det finns en frustration bland medlemmar och ombudsmän över att den är olöst på de flesta avtalsområden, säger Martin Wästfelt.

Enligt honom har det blivit vanligare att vara mobil i arbetslivet, även om det traditionellt sett varit vanligare med betald restid bland arbetare än bland tjänstemän.

Unionen har flera medlemsgrupper som reser till och från kunder och många medlemmar som pendlar. Men de flesta som reser i jobbet har en fast arbetsplats att utgå ifrån och skiljer sig därför från fallet i Spanien.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.