Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rörlig arbetsmarknad kan ge kompetensbrist

Universitetsregionerna riskerar att bli förlorare när rörligheten på arbetsmarknaden ökar, enligt ny forskning. Den trenden känner Unionen i universitetsstaden Linköping delvis av.
Niklas Hallstedt Publicerad 24 augusti 2017, kl 09:53
Colourbox.com
Bristen på arbetskraft märks när företag i Linköping vill växla upp. Colourbox.com

Flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden har olika effekter i olika delar av landet, och är inget universalmedel för att öka tillväxten, konstaterar forskarna Rikard Eriksson och Andrés Rodriquez-Posé i en studie. Tillsammans har de analyserat produktiviteten i nästan 70 000 företag i relation till omkring 2,7 miljoner nyanställningar i Sverige.

Enligt studien gynnar rörlighet på arbetsmarknaden främst företag i de tre storstadsregionerna. Stora förlorare kan däremot universitetsregionerna bli om de inte lyckas behålla sina nyexade studenter och inte heller lyckas attrahera erfaren arbetskraft utan universitetsexamen från andra delar av landet.

– Umeå är till exempel en nettoförlorare om man tittar på studenterna. Många kommer hit för att studera, men många lämnar också staden efter examen. Näringslivet och den offentliga sektorn här kan inte absorbera de nyexaminerade, då drar de vidare, säger Rikard Eriksson som är professor vid Umeå universitet.

– I många fall är det inte den stora flykten till Stockholm som det handlar om för Umeås del. Många av våra studenter kommer från norra Sverige, en del flyttar hem igen efter examen. Små regioner har lättare att attrahera nyexade i 25-årsåldern som ännu inte har bildat familj.

Enligt Rikard Eriksson visar studien att den positiva effekten av rörligheten som det ofta talas om framför allt speglar det som sker i storstäderna.

– Där finns det många fler potentiella arbetsgivare och mer arbetskraft som står för kö för jobb. Det går att ersätta dem som lämnar. I en mindre region kan det i stället vara skadligt när en person lämnar sitt jobb och går till ett konkurrerande företag. Här kanske det handlar om att man ska investera i arbetskraften och fortbildning i stället och att det här med långsiktiga relationer kan vara bra.

I universitetsstaden Linköping känner man delvis igen sig i beskrivningen. Vissa kategorier av studenter är mer benägna att lämna staden än andra, men vilka det är växlar, säger Malin Engström, Unionens regionchef i Östergötland.

– Det är inte svart eller vitt. Antalet invånare ökar, många studenter stannar och många startar bolag efter examen. Samtidigt har vi haft svårt med kompetensmatchningen, särskilt inom IT men även när det handlar om folk med särskilda kunskaper inom verkstadsindustrin. Vi har många expansiva företag här. Det är när de vill växla upp som bristen på folk kommer.

Ett av Linköpings problem har staden gemensamt med en rad andra städer.

– Vi har en väldigt ansträngd bostadssituation. Det finns inga lägenheter centralt att få tag i och priserna är väldigt höga.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.