Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Så blir framtiden inom media

Din anställningsform blir osäkrare, du behöver ha multikompetens för att få jobb och sannolikt kommer stressen i arbetslivet öka. Det förutspår Unionen i sin trendspaning om mediabranschen.
Lina Björk Publicerad 20 november 2014, kl 11:21
Anders Wiklund/TT
Finns de kvar om tio år eller inte? Papperstidningens vara eller icke vara har åtminstone varit den mediafråga som debatterats flitigast det senaste decenniet. Anders Wiklund/TT

Rapporten baseras på en undersökning från förra året, med förtroendevalda från branschen samt regionala och centrala ombudsmän. Till att börja med ser Unionen att andelen tillsvidareanställningar kommer att minska på de stora medieföretagen. De som har trygga anställningar kommer att utgöra en kärna av projektledare och beställare, som sammarbetar med en rad frilansare, externa produktionsbolag, bemanningsanställda och konsulter på tidsbegränsade kontrakt  -  en trend som både bär positiva och negativa nyheter med sig.

Att outsourca medarbetare till externa produktioner kan göra att de anställda utvecklas och får syssla med den specialkompetens de har. Men när arbete utförs i ständigt skiftande konstellationer, innebär det också en ständig omorganisation, vilket kan vara en stressfaktor i arbetslivet.  Unionen ser också en ökad risk för att konkurrensen om frilansjobben skapar ett större beroendeförhållande till arbetsgivaren och därmed en ökad svårighet att ställa krav.

En ytterligare trend inom medie- och kommunikationsbranschen är krav på multikompetens. Mer slimmade organisationer betyder fler arbetsuppgifter på färre anställda.

- I framtiden räcker det nog  inte med att vara layoutare. Du måste kunna webbutveckling, fota och skriva också, säger Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande.

Multikompetensen måste dessutom ständigt uppgraderas på grund av den snabba förändringstakt som digitaliseringen driver fram. Och just digitaliseringen både har och kommer att få en viktig roll framöver. I vårt gränslösa, ständigt uppkopplade samhälle innebär tekniska möjligheter att vi kan hålla oss informerade och jobba även utanför ordinarie arbetstid och utan att befinna oss på arbetsplatsen. Att jobba hemifrån innebär givetvis en fördel i livspusslet, men i en bransch där övertid är mer regel än undantag och där man förväntas hålla koll på omvärlden kan friheten i många fall omvändas till press och stress. Något som behöver ses över i ett framtida arbetsmiljöarbete, anser Unionen.  

 

Det här förutspår Unionen:

  • Ökat krav på tillgänglighet av tjänster och personal
  • Osäkrare anställningsformer
  • Ökat behov av multikompetens
  • Sociala medier nyckelroll i nyhetsspridning
  • Mer skräddarsydda annonser
  • Korta snabba informationsflöden
  • Maktkoncentrationen ökar - färre aktörer
  • Digital distribution blir mer etablerad
  • Betalningsviljan för digitala produkter ökar
  • Förändrat kundbeteende




 

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.