Arbetsgivaren är ansvarig för att förhindra sexuella trakasserier på jobbet. Men hur ska det lokala facket agera? Den frågan ger TCO svar på i en ny handbok.
Ansvaret för att förhindra sexuella trakasserier på en arbetsplats ligger på arbetsgivaren, men även det lokala facket kan göra mycket. Colourbox
Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier på jobbet. Ansvaret för att förhindra detta ligger på arbetsgivaren. Men även det lokala facket har en roll i det arbetet. Därför har TCO nu publicerat en handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet, med syfte att vägleda de förtroendevalda.
Huvudanledningen är så klart #metoo. TCO:s ordförande Eva Nordmark skriver i förordet att det ”kommer att finnas ett före och ett efter #metoo. Det finns ingen motsvarighet till detta upprop i modern tid.”
Handbokenhar två teman: dels det förebyggande arbetet för att förhindra sexuella trakasserier, dels vad man gör ifall sexuella trakasserier ändå inträffar. I boken beskrivs bland annat typiska varningssignaler för sexuella trakasserier på en arbetsplats.
Stor korttidsfrånvaro
Samarbetsproblem
Hög omsättning på personal
Sexistisk och/eller grov jargong
En arbetstagare uppvisar plötsligt ett avvikande beteende genom att inte längre delta i de gemensamma kaffepauserna eller drar sig undan och är svåråtkomlig
– Facket har inget juridiskt ansvar, men det måste finnas kunskap om vilka krav som kan ställas på arbetsgivaren, säger Lise Donovan, TCO:s chefsjurist som har varit med i arbetet kring boken. Vi måste vara aktiva och se till att de förtroendevalda vågar ta i de här frågorna.
För den fackliga organisationen kan även det delikata problemet uppstå att både offer och förövare är medlemmar.
– Båda kan ha rätt att bli företrädda av den fackliga organisationen, i alla fall fram tills det är utrett vad som hänt, konstaterar Lise Donovan.
I september kommer del 2 av handboken. Medan del 1 innehåller checklistor och en enkel vägledning innebär del 2 en fördjupning. Här kommer bland annat finnas hänvisningar till lagtexter.
Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras
Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox
En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport.
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. – Det är anmärkningsvärt högt.Det går för långsamt, säger han.
DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp.
– DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen.
Otillgängliga tester stoppar arbetssökande
Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.
Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson.
– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet?
Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb
Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent.
– Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid.
Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge
Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare.
– Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson.
Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler
Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen.
– Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden.
Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning”
Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt.
– Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.
Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken
Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.
– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö.
Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning.
