Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så du vill bli chef?

Är man född till att bli chef eller är allt som krävs en vilja av stål och några management-kurser? Vi lät chefsutbildaren Malin Tappert ge sina bästa tips till dig som funderar på att ta steget.
Petra Rendik Publicerad 8 september 2014, kl 14:11
Ola Torkelsson
Alla kan träna sig till att bli en fyrstjärnig chef men du måste vara född till att vara femstjärnig ledare, säger Dag Erenius, chef på en avdelning med sex medarbetare på Akzo Nobel i Malmö. Ola Torkelsson

Malin Tappert är handledare för en Sveriges populäraste chefsutbildningar, UGL, utveckling av grupp och ledare. Hennes erfarenhet är att de allra flesta faktiskt kan träna sig till att bli en bra chef.

Många gånger handlar det om skaffa sig rätt verktyg som underlättar ledarskapet. Men visst, något slags medfödd humanistisk värdesyn bör finnas i grunden, tror Malin Tappert. Annars blir det svårt att bli en framgångsrik chef som vinner medarbetarnas förtroende.

– Du måste vara intresserad av människor och vilja se dem växa, annars blir det svårt att lyckas som ledare, säger Malin Tappert.

Men vad är en bra chef då? Det finns inget enkelt svar på det, menar Malin. Det du tycker utmärker en bra chef behöver andra inte alls hålla med om. Men generellt sett är en framgångsrik chef den som ser individens behov, får hela gruppen att må bra och får den att prestera.

Det låter som om man behöver vara en superhjälte tänker du, men nej, tvärtom. Populära chefer är inte sällan prestiglösa och kör med en öppen kommunikation. De frågar om hjälp. De frågar hur de kan bli en bra chef. Sen lyssnar de aktivt och agerar. 

– Om du är öppen och ärlig med vem du är, med fel och brister, så gör medarbetare samma sak. Då har ni möjlighet att tillsammans utvecklas bättre och förstå hur ni på bästa sätt kan arbeta tillsammans.  Som ledare är det viktigt att jobba med självinsikt, innan du kan förstå andra måste du förstå dig själv.

En av de viktigare chefsegen­skaperna att ha är lyhördhet och den går hela tiden att öva på, säger Malin. En bra ledare använder sig av situationsanpassat ledarskap, man läser av arbetsgruppens utveckling och anpassar ledarstilen därefter. Av den anledningen kan man inte peka ut en ledarstil som bättre än någon annan.

Om man ännu inte är chef men vill bli, hur tränar man ledaregenskaper?

– Genom att utsätta sig, säger Malin. Kliv fram och ta mer ansvar utan att för den delen ta den formella chefstiteln. Många gånger kan man få positionen som informell ledare, vilket kan vara en bra skola för framtida chefsjobb.  Ställ dig frågan vilka lägen eller situationer som kan vara en utmaning för dig. Våga testa nytt, kliv in i det obekväma.  Genom att stanna upp och reflek­tera, och be om feedback från dina med­arbetare, finns möjlighet att lära av de nya erfaren­heterna. Även om du inte är den modigaste personen så är mod en viktig egenskap som ledare behöver och den går också att öva på, menar Malin.

Men innan du börjar med allt det här ska du ställa dig själv den viktigaste frågan av alla. Varför vill jag bli chef?

– Har man inte reflekterat över varför man vill bli ledare kan det bli svårt att bli en bra chef. Fundera över syftet med ledarskapet. Du kanske egentligen vill syssla med din sakfråga för det är då du mår bra. Du kanske till och med kommer fram till att du inte ska bli chef.

Öva dig på att chefa!

Satsar du på att bli chef framöver kan du redan nu börja öva dig på de här viktiga chefsegenskaperna:

  • Lyhördhet: Anpassa ledarskapet efter gruppens behov.
  • Mod: Att testa nytt och kliva fram när du behövs, även om läget är obekvämt. Fråga, lyssna aktivt och agera.
  • Öppen kommunikation: Var öppen med vem du är och andra följer efter. Var aldrig rädd att prata om känslor och behov.
  • Tydlighet: Var väldigt tydlig med vad du förväntar dig av dina medarbetare och vilka era syften och mål är med arbetet.
  • Självinsikt: Vi behöver alla jobba med självinsikten hela livet. Som chef måste du förstå dig själv innan du kan förstå andra.
  • Nyfikenhet: Ett nyfiket och genuint intresse för dina medmänniskor och en stark vilja att leda andra och få dem att utveckla sin fulla potential.
  • Prestigelöshet: Du vet och kan inte allt bara för att du är chef. Var ingen superhjälte. Ta hjälp av ditt team och utnyttja den potential som finns bland dina medarbetare. Tveka inte att be om feedback på ditt ledarskap från dina medarbetare.

Malin Tappert, handledare inom UGL

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory