Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du alla delaktiga på konferensen

Nu stundar konferensernas högsäsong. För den som håller i trådarna är det mycket att tänka på – såväl före som under och efter arrangemanget.
Publicerad
Gallery Stock
En bra mötesdag ska ha ett tydligt mål och syfte. Trenden går mot mindre galna aktiviteter och mer kunskapsorienterade övningar på konferenserna. Gallery Stock

Att planera kick-off, boka konferensresa eller ordna heldagsseminarium för sina medarbetare görs inte i en handvändning. Åtminstone inte för den som vill att arrangemanget ska fylla ett visst syfte. En bra början är att dela in planeringen i tre sjok: före, under och efter konferensen. Det menar Sylvia Nylin, vd på medlemsorganisationen Svenska Möten.

– Det allra första man bör göra är att ge alla ett ”skriv in detta datum i almanackan” i god tid. Det gäller särskilt om man ska åka i väg och om övernattning ingår. Det är ett sätt att visa respekt för medarbetarnas liv och fritid.

När datum har reserverats är det dags att kommunicera syfte, mål och förväntningar med mötet, liksom om medarbetarna behöver förbereda sig. Varför träffas vi? Är det för att vi har många nya anställda? Är det en kick-off? Eller ett möte som ska generera nya affärsidéer? Vad förväntas vi kunna och göra efteråt?

Få vill sitta tillbakalutade och matas med powerpointbilder

– Har man ett tydligt syfte och mål, vilket vi ser börjar bli allt vanligare, blir det så mycket enklare att planera resten av konferensen – till exempel var man ska vara. Platsen har stor betydelse för känslan på mötet. Är tanken att det ska vara energifyllt väljer man en viss typ av plats och inramning, ska det vara reflekterande väljer man en annan.

Sylvia Nylin menar att den konferensplanerande chefen bör gå efter ledorden kultur och struktur. Kulturen står för känslan som mötet ska generera, vad deltagarna ska kunna, känna eller göra efter mötet.

– När det gäller strukturen bör man göra checklistor och detaljplanering – vem är mötesledare, vem dokumenterar – och hur ska det dokumenteras? Viktigt är hur deltagarna kan involveras. De allra flesta vill inte sitta helt tillbakalutade och matas med powerpointpresentationer som man lika gärna kan läsa sig till. Deltagarna måste känna meningsfullhet och som chef gäller det att våga testa nytt, annars blir det lätt samma resultat som alltid.

Ett förhållandevis nytt inslag i många av dagens konferensrum är interaktiva digitala verktyg, till exempel kan man använda mobiltelefonen som en omröstningsmentometer. Det finns också mötesappar som tar hand om planeringen, med allt från att ta emot anmälningar till att skicka ut sms inför konferensens start.

Hur ska det då gå till under själva konferensen? Enligt Sylvia Nylin är det en god idé att inleda med en minimeditation, spela musik eller göra något annat som får deltagarna att landa fysiskt och mentalt – det tar oftast inte mer än 5–10 minuter. Under dagen kan man sedan spränga in kortare yogapass för att hålla energin uppe.

– I dag är det mycket som konkurrerar om uppmärksamheten, inte bara ens egna tankar. Till exempel mobiler och Facebook. En idé är att inrätta ett telefondagis där deltagarna helt enkelt lägger ifrån sig telefonerna i en korg. Sedan lägger man in korta pauser då man kan ringa barnen eller snabbkolla mejl. Men det ska vara pauser som ligger utanför de ordinarie – dem ska man ägna åt social interaktion.

Enligt Sylvia Nylin blir det allt vanligare att man ordnar aktiviteter som hänger ihop med syfte och mål.

– Det är också ett trendbrott. Tidigare avslutade man ofta med en aktivitet som inte hade ett dugg med resten av dagen att göra. I dag finns det oftast en röd tråd som genomsyrar hela konferensen, säger hon och ger exempel:

– Om syftet är att förbättra samarbetet i en grupp kan man till exempel bygga lego med hjälp av instruktioner från en processledare. En annan variant är att måla, även här med en processledare som guidar. Även om man inte tycker att man kan så upptäcker många att det går, bara man får rätt vägledning.

När det gäller aktiviteter är det viktigt att se till hela gruppen. Ingen får känna sig obekväm och alla ska kunna delta på lika villkor. Det kan vara bra att tänka på även när det gäller alkoholservering, att det alltid finns ett alkoholfritt alternativ så att ingen känner sig exkluderad.

Text: Hanna Johansson

5 TRENDER

  • Mötet ska ha ett tydligt syfte som känns meningsfullt för deltagarna.
  • Koppla inte deltagandet till prestation. Fokusera på lärande och utveckling.
  • Hållbarhet. Det handlar inte bara om miljö utan även om socialt inkluderande. Se till hela arbetsgruppen och få alla att känna sig välkomna.
  • Tänk digitalt. Det finns massor av möjligheter och interaktiva digitala format.
  • Tänk konceptuellt. Det ska finnas en röd tråd som genomsyrar hela konferensen.

 

TIPS PÅ MÖTESAPPAR

  • Run your meeting. Mötesapp med en att göra-lista där man kan pricka för varje avklarad punkt.
  • Interaktiva möten. Mentometerfunktion och andra verktyg som gör att deltagarna kan engagera sig under mötets gång.
  • Guestlogic. Här kan deltagarna checka in och göra omröstningar.
  • Meetappevent. En app där allt om konferensen samlas på samma ställe. Funktion där man kan dela ny dokumentation under konferensens gång.
  • Ombea & Quickvotes. Mentometerappar som underlättar omröstningar via mobiltelefonen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Mellanchefen – arbetsplatsens kameleont

Mellanchefen ska vara lojal mot ledningen och samtidigt stå på god fot med medarbetarna. Att ständigt växla mellan olika roller gör positionen till jobbets kameleont, vilket skapar både stress och en känsla av otillräcklighet.
Lina Björk Publicerad 3 december 2025, kl 06:02
kameleont
Likt en kameleont kan mellanchefen behöva navigera i olika sätt att bete sig beroende på vem den pratar med. Foto: Colourbox

Kameleonter kan, nästan som en superkraft, ändra färg beroende på vilken omgivning den befinner sig. Och visst har de en likhet med mellanchefer, menar Daniel Tyskbo, som forskat kring deras roll på arbetsplatsen. 

Daniel Tyskbo
Foto: Malin Tengblad

– Mellanchefer är intressanta eftersom de ofta befinner sig i ett slags ingenmansland i organisationen. De är varken ”på golvet” eller i högsta ledningen, utan ska balansera lojaliteter åt båda håll – uppåt och nedåt. De förväntas vara tydliga chefer och samtidigt lyhörda medmänniskor. Det skapar en situation där de får ta ansvar men inte alltid har mandat att påverka, vilket bidrar till en särskilt komplex arbetsmiljö, säger han.

Mellanchefen är klämd likt en hamburgare mellan två bröd. Det kan i värsta fall leda till att man behöver agera i strid mot sina värderingar. Vid en nedskärning kan arbetsgivaren exempelvis har valt ett spår som drabbar verksamheten hårt, samtidigt som du som chef har kämpat för ett annat alternativ. I det fallet kan det vara tufft att gå tillbaka till gruppen med det beskedet, samtidigt som du ska vara språkrör för beslutet.

Mycket att säga till om och stort ansvar

Mellanchefen Kalle Löfqvist har Ikea som arbetsgivare och har skrivit en roman med den dramatiska titeln ”Mellanchefens hämnd”. Boken handlar om mellanchefen Veronica som efter många år på samma arbetsplats känner att hon hamnat i kläm – i ett vakuum mellan sina medarbetare och ledningen.

Detta är dock inget Kalle upplever på sin arbetsplats. Däremot känner han igen sig i att ibland vara verktyget som utför något arbetsgivaren har bestämt. Och att veta mer än han kan berätta. 

Mellanchef är en spännande titel då du har mycket att säga till om samtidigt som du har mycket ansvar. Det är en stor uppgift att vara lagom detaljerad vid förändringar. Du vill inte hålla de anställda ovetandes om vad som är på gång, men samtidigt inte skapa oro i onödan. Där handlar det mycket om hur man kommunicerar om beslut och sedan föregå med gott exempel, säger han. 

Kalle Löfqvist
Mellanchefen Kalle Löfqvist på Ikea tycker att det är en utmaning att vara lagom detaljerad vid förändringar. Foto: Sebastian Borg

Kompis och befälhavare

I sin forskning har Daniel Tyskbo identifierat två stora utmaningar för mellanchefer. Den första är ”ledare–följare-pendlingen” där de både ska leda sina medarbetare och följa sina egna chefer. Den andra är växlingen mellan att vara ”kompisen” som skapar relationer och ”befälhavaren” som fattar beslut. 

Att hela tiden byta mellan rollerna riskerar att skapa osäkerhet kring identiteten som chef. Precis som kameleonten anpassar sig efter sin omgivning, tvingas mellanchefer ständigt ändra språk, stil, ledarskap – beroende på vem de talar med. Det är en kompetens, men det kan också bli en belastning om man inte får stöd i att hantera det.

Den här typen av beteende kan leda till en känsla av otillräcklighet. Många mellanchefer uttrycker att de aldrig riktigt känner att de räcker till – inte för ledningen, inte för medarbetarna och ibland inte ens för sig själva. Det här kan i förlängningen påverka både motivation, psykisk hälsa och lojalitet till yrkesrollen.

53 %

... av yngre mellanchefer globalt upplever dagligen måttlig till hög stress på jobbet, visar en rapport från Manpowergroup.

Lösningen på problemet är mer komplext än ledarskapsutbildningar menar Daniel Tyskbo. Ett första steg är i stället att synliggöra de spänningar som mellanchefer lever med varje dag och prata öppet om vad som förväntas av rollen. 

Ett enkelt sätt kan vara att ”nu pratar jag som chef, nu pratar jag som din kollega” för att skilja på hattarna. På det sättet minskar risken att hamna i en otydlig mittenzon.

Kalle Löfqvist håller med. 

Det är viktigt att inte förlora sig själv i rollen. Det finns ingen anledning att förställa sig. Jag brukar tänka på en rimlig mittenväg: det är inte viktigt att bli kompis med alla, men att stå för en värdegrund och ryggrad som är empatisk.  

Han trycker också på att som chef inte dras med i de känslostormar som kan uppstå vid förändringar. 

Även om det är svårt så försöker jag alltid försöka bygga upp en känsla av positiv rörelse i förändringar. Att själv hamna i gnäll och missnöje tillsammans med en arbetsgrupp, kommer bara att förlänga problemen, säger Kalle Löfqvist.

 

Mänskliga stödet viktigast för mellanchefen

En annan viktig punkt är, enligt forskningen, att hitta ett förhållningssätt till sina egna gränser. Att acceptera att du inte kommer att göra alla nöjda – och att våga kommunicera både uppåt och neråt om vad som fungerar och inte fungerar.

Det som underlättar är ett situationsanpassat ledarskap där man kan växla mellan närhet och tydlighet. Att kunna vara empatisk utan att ge avkall på sitt uppdrag. Men det kräver också reflektion och forum där mellanchefer kan prata om dilemman med andra i samma roll – inte för att hitta rätt svar, utan för att känna igen sig och normalisera det som annars lätt känns som ett personligt misslyckande.

12 %

... av mellanchefer har upplevt mobbning på arbetsplatsen, enligt en undersökning från Linköpings universitet.

Verktyg som kan underlätta är exempelvis chefsforum, kollegial handledning och tydliga mandatbeskrivningar, där det blir tydligt vad som förväntas av dig som chef. Men enligt Daniel Tyskbo är det viktigaste stödet det mänskliga – att inte känna sig ensam. 

Det går inte att underskatta trösten i att mötas och inse att andra brottas med samma frågor, och att få ett erkännande för den komplexa roll man har. Från ledningens sida behövs realistiska förväntningar, från kollegor behövs ömsesidigt stöd, säger han.

KÄNNER DU DIG KLÄMD?

Louise Berntorp, MARKNADSCHEF HBS NORDIC, MALMÖ.

Louise Berntorp

– Jag har varit mellanchef på många arbetsplatser. Där jag har haft ledningens öra har jag kunnat bolla frågor, fatta beslut och haft mandat att utföra dem.

– Men jag har även erfarenhet av företag där ledningen inte stöttat, där jag inte haft mandat och inte blivit lyssnad på. Det blir komplicerat då du inte kan säga det till din arbetsgrupp. Då har det varit bra att prata med andra mellanchefer. I dag har jag ena foten i teamet och andra i ledningsgruppen, vilket jag stormtrivs med.
 

Philip Carlson, KONSULTCHEF INVENCON, KARLSTAD.

Philip Carlson

– Det är en dynamisk roll. Jag får påverka och genomföra strategiska beslut. Det kräver flexibilitet och förmågan att snabbt kunna anpassa sig. Det är utmanande – men också precis det som gör jobbet så givande.

– Uppgiften är att översätta våra uppdrag till något som känns meningsfullt och inspirerande för varje ingenjör – så att de inspireras och har roligt. Samtidigt får jag påverka samtal med ledningen om hur vi skapar trivsel, och engagemang, vilket på sikt leder till bra resultat.
 

Martin Popovac, GRUPPCHEF WSP SVERIGE, UMEÅ.

Martin Popovac

– De utmaningar jag ser i rollen som mellanchef är att hela tiden behöva anpassa sitt ledarskap och sitt arbetssätt efter vad den högre ledningen beslutar och vad omvärlden har för önskemål, behov och krav. Du kommer att behöva vara budbärare för beslut som påverkar arbetsgruppen positivt, men även för beslut som påverkar negativt.

– Det innebär också att du måste – förutom att hantera dina egna dagliga arbetsuppgifter i uppdrag och projekt – jonglera personalfrågor, medarbetarutveckling, coachning, anbudsarbete, sälj och samordning och samtidigt hitta en riktigt bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det är krävande, men också väldigt utvecklande.
 

Johan Duvander, SERVICE SALES & DELIVERY MANAGER, MTS SYSTEMS CORPORATION, GÖTEBORG.

Johan Duvander

– Jag jobbar i ett globalt företag och den största utmaningen är att översätta arbetsgivarens globala vision till något som berör oss lokalt. Att förklara hur stora strategier och mål rör oss. Det gör jag genom att paketera om information och hitta saker i målen som är relaterande.

– Sedan har jag privilegiet att ha kollegor i Europa som har samma titel som jag, så där finns stöd att hämta.