Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Så får du ett utvecklande sommarjobb

Vi har nog många som har haft ett enformigt, trist eller till och med hemskt sommarjobb. Men hur gör man för att ta vara på sommarmånaderna och få med sig kompetens som man kan ha nytta av i sin framtida karriär? Johan Fogelberg, coach på Unionen, tipsar om hur du får ett utvecklande sommarjobb.
Linnea Andersson Publicerad 7 maj 2015, kl 13:21
Colourbox
Ta kontakt med företag som ligger i linje med den utbildning du har/går. Se extrajobbet som ett tillfälle att utveckla dig och utvidga ditt nätverk! På bilden två ingenjörsstudenter som gör praktik på verkstadsgolvet. Colourbox

Gör så här när du ska söka sommarjobb:

  • Börja i tid - För det första är det viktigt att komma igång och inte vänta för länge med att börja söka. Det är hög tid att börja nu!
     
  • Gör en lista - Utgå ifrån det du pluggar. Vilka företag jobbar med den typ av verksamhet som stämmer överens med din utbildning? Och vilka företag finns i närheten av dig? Det kan vara två företag eller 150, men det viktiga är att ta fram en lista så att du har någonting att börja med. Sök runt på nätet, prata med andra som redan har det yrke du utbildar dig till eller hör med studievägledaren där du studerar.
     
  • Specialist eller generalist? Fråga dig själv vad du vill sommarjobba med. Går du en generell utbildning, som elektronikingenjör, kan det finnas massvis med potentiella sammanhang. Men vad vill just du göra? Trivs du med att träffa mycket folk eller ha det lugnt och stillsamt? Vill du vara i en aktiv och rörlig miljö eller en förutsägbar och lugn miljö? Vill du ha en arbetsuppgift, till exempel programmering, att koncentrera dig på eller vill du prova på så mycket som möjligt? Och sist men inte minst, med tanke på att det är sommar, vill du jobba inne eller ute?
     
  • Visa att du valt med omsorg – Du gör bäst intryck på människor genom att visa dig intresserad och få dem att känna sig utvalda. När du hör av dig till företagen kommer de att fråga varför du vill sommarjobba hos just dem. Fundera därför ut ett svar redan på förhand, det behöver inte vara så märkvärdigt. ”Ni verkar spännande…”, ”jag gillar era produkter…” eller ”jag har läst om er i tidningen, ni verkar framgångsrika…”.
     
  • Kontakta företagen - När du har gjort din lista och funderat på vad du vill är det dags att ta kontakt med företagen. Bäst framgång får du om du själv söker upp arbetsgivarna. Du måste skriva en ansökan som är riktad till just dem, en ny ansökan för varje jobb du söker. Men börja med att ringa och fråga efter den som är ansvrig för sommarjobb. Finns det ingen så frågar du vem som är chef på avdelningen där du vill ha jobb. Skicka ansökan direkt till nyckelpersonen. Sedan väntar du ett par dagar, ringer igen och stämmer träff. ”Hej, har du fått mitt mejl? Jag vill jättegärna träffas och prata om möjligheterna till att sommarjobba hos er.”

När du har börjat på ditt sommarjobb:

  • Tala om hur det går -  För att jobbet ska kännas utvecklande är det viktigt att du och din chef, eller den som leder ditt arbete, pratar med varandra. Berätta hur det går med uppgifterna. Säg inte bara att allt går bra, utan tala om vad som är kul och går bra och om det är något som är svårare eller något du behöver lite extra hjälp med. Var stolt över det du lyckas med! Men ta upp sådant som kan bli ett problem framöver. Märker du att uppgifterna inte känns särskilt utvecklande har du möjlighet att få till en skillnad om du säger till. Ingen kan läsa dina tankar.
     
  • Be om återkoppling – På samma sätt som att du ska kommunicera hur du tycker att det går, ska du fråga hur de du jobbar för tycker att det går. Vad lyckas jag bra med och vad tycker ni att jag kan göra annorlunda?
     
  • Nätverka och våga prata – Ta tillfället i akt och prata med övriga du träffar på jobbet, förutom närmsta chefen. Är det ett företag du kan tänka dig att jobba på i framtiden så är de här kontakterna viktiga. Du behöver inte spela teater, var bara trevlig och visa dig nyfiken. Säg hej och fråga vad de sysslar med. Gör du ett bra jobb kommer det att sprida sig och det gäller även ett gott intryck. Sannolikheten ökar att du får komma tillbaka till företaget, vare sig det gäller framtida ex-jobb eller anställning.
Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4

 

Söka jobb

Experter sågar håranalys vid drogtest på jobbet

För att få jobb på Vattenfall måste du avstå hundra hårstrån till drogtest. Metoden är ifrågasatt eftersom andras droganvändning kan upptäckas i ditt hår.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2023, kl 06:06
Till vänster en kvinna som klipper sitt eget hår. Till höger en person som tar kokain.
Allt fler svenska företag drogtestar sina anställda. Bland annat genom håranalys. Men experter menar att metoden är osäker och att andras droganvändande kan hittas - i ditt hår. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt fler arbetsgivare drogtestar sina anställda. Företagshälsan Avonova konstaterade att antalet slumpmässiga drogtester var 50 procent fler 2022 än året dessförinnan. Testerna görs inte bara på säkerhetsklassad personal – på till exempel Vattenfall testas samtliga redan innan de kommer i fråga för jobbet.

Fredrik Sparring. Foto: Sarah Saverstam.

Som ett led i rekryteringen på Vattenfall måste varje sökande innan de får jobbet, besöka företagshälsovården för att lämna ifrån sig en tuss hår. I runda slängar runt hundra hårstrån kapade nära skalpen. Är man skallig eller har rakat huvudet hämtas håren från andra delar av kroppen, förklarar Fredrik Sparring, på Avonova. Han är så kallad MRO-läkare (Medical review officer)  utbildad och certifierad för att undersöka och bedöma resultaten av drogtester.

–  Det är ett vanligt bekymmer för män i viss ålder. Då får man leta kroppshår på andra lokaler – bröst, armhåla, skägg, förtydligar han, och tillägger att håranalys inte ingår i Avonovas tjänsteutbud, säger Fredrik Sparring

Det finns nackdelar med denna metod för att undersöka drogbruk, menar Fredrik Sparring. Det funkar exempelvis inte så bra om man blekt, färgat eller permanentat håret.

– Om man tvättar håret väldigt ofta eller simtränar kan det också påverka så att droger inte upptäcks i analysen.

Droger i omgivningen sätter sig i håret

Olof Beck. Foto: Pax Engström Nyström.

Men metoden kan ge felaktiga positiva utslag också. Om man vistats i miljöer där andra tagit droger kan drogerna penetrera hårstråna. Den amerikanska federala polisen, FBI, upphörde under 2000-talet att använda hårstråanalys för kokain som bevismaterial, enligt Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och farmakologi.

– Man kan ifrågasätta håranalys som företeelse eftersom spåren av drogen kan komma från omgivningen. Då faller bevisvärdet, säger Olof Beck.

Han har arbetat med droganalyser i trettio år och är skeptisk till användningen av håranalyser som testmetod i arbetslivet.   

– Min röda tråd i forskningen är att det inte ska förekomma utrymme för några tveksamheter. Jag skulle säga att håranalyser är tveksamma.

Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga

Hårmetoden visar också om du har tagit droger upp till tre månader tillbaka i tiden, men inte om du använt droger under närtid, eftersom hår växer sakta. Kroppshår växer ännu långsammare.

– Var och en har rätt att göra som de vill, men det förekommer en hel del oseriösa tester. Man kan fundera över vad arbetsgivaren har för rätt att titta flera månader tillbaka i tiden, säger Olof Beck.

Val av test viktigt

Även Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges företagshälsor, har synpunkter på håranalyser.

–  Det är viktigt att de tester som används är kvalitetssäkrade, passar för användning i arbetlivet och stödjer den policy som ska finnas på området.

Peter Munck af Rosenschöld.

Både han och Olof Beck är ense om att drogtester i arbetslivet behövs och att frågan om drogtester numera är okontroversiell så länge testerna utförs på rätt sätt. Den säkerhetskedja som finns beskriven i Sveriges företagshälsors guide om alkohol- och drogkontroll måste följas till punkt och pricka så att proven varken kan manipuleras eller feltolkas, menar de.

– Om det görs enligt regelboken funkar det, men det är inte alla ställen som följer regelboken, säger Olof Beck.

–  Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga, säger Peter Munck av Rosenschöld och syftar främst på snabbtester, som ofta ger helt felaktiga resultat, såväl falskt negativs som falskt positiva och som används av en del arbetsgivare.

TCO vill se ny integritetslag

Magnus Lundberg.

Magnus Lundberg, jurist på centralorganisationen TCO är kritisk till generella drogtester i arbetslivet. TCO har under många år drivit frågan om behovet av lagstiftning om integritet i arbetslivet. Trots flera utredningar har det dock inte blivit någon ny lag.  

–  Jag tycker inte drogtester har blivit en icke-fråga, tvärtom tror jag att det är fler som uppmärksammar integritetsfrågorna som helhet i dag än för något decennium sen. Men vi upplever att integritetsfrågan inte är högaktuell för så många politiker.

Han är förvånad över att Vattenfall testar så brett, alltså även kräver tester av de som söker icke-säkerhetsklassade jobb på företaget.

–  Jag har svårt att tro att det är rimligt att drogtesta alla. Möjligen om man har ett arbete där man av säkerhetsskäl inte ska vara drogpåverkad. Men är det relevant att testa den som jobbar med administration till exempel? Vad är det reella behovet av ett sådant test? Det finns en del frågetecken här.  

Vattenfall bekräftar drogtest

Vattenfall har bekräftat att drogtester görs före all extern nyanställning, alltså inte bara säkerhetsklassad personal, men har inte velat räta ut några frågetecken om drogtester genom att svara på frågor. De hänvisar enbart via mejl till sin policy om en alkohol- och drogfri arbetsplats.

Frågan hur många som riskerar att ratas på felaktiga grunder, för att de använt någon annans hostmedicin när de varit sjuka eller exponerats för droger i länder där de är lagliga, förblir därför obesvarad.

– Om någon kommit ur sitt drogbruk och ska söka jobb kan det ju bli svårt. Det tar minst tre månader innan droger försvinner ur håret och under den tiden kan det bli svårt att få ett arbete om kravet är ett negativt drogtest i hår, säger Fredrik Sparring på Avonova.