Ekonomi behöver inte vara tråkigt. Däremot kan det vara knepigt – om du inte vet i vilken ände du ska börja. Därför satsar den ickekommersiella utbildningen Ekonomismart på att få unga vuxna mellan 18 och 30 år att bli medvetna konsumenter.
– Unga har inte sämre ekonomiska kunskaper än äldre, men de är mer utsatta. Man har svårare att få jobb, lägre inkomster i kombination med höga fasta kostnader och ett högt konsumtionstryck riktat mot sig, säger Ida Johansson, utbildare på Ekonomismart.
Hon tycker att det första du ska tänka på är att konfrontera dina köpbeteenden. Vad lägger du pengar på? Titta tillbaka några månader, spara kvitton, skriv bankbok eller lägg ihop kontoutdrag. När du fått ett hum: Sätt in siffrorna i en budget och fördela vad du tycker är rimligt att lägga på exempelvis mat och kläder.
– Be att få kvartalsräkningar varje månad i stället, för att få en bättre överblick. Och prioriterade räkningar som hyra och el kan vara bra att ha på autogiro så att de alltid kommer in i tid, säger Ida Johansson.
När budgeten är lagd kan du följa upp den i några månader. Oftast behöver den justeras åt något håll.
Ekonomismart håller utbildningar om konsumenträtt, privatekonomi, sparande, boende, försäkringar, krediter och marknadsförning. Råden ser så klart olika ut beroende på om du tänker förebyggande, har hamnat i knipa eller sparar för framtiden.
– När man tänker förebyggande tycker jag att det är viktigt att ha en plan för pengarna. Betala alltid med pengar du har, annars kommer det att bli dyrt. Tar du något på avbetalning måste du hålla koll på den effektiva räntan, där både ränta och avgifter ingår. Läs avtalen och be säljaren stryka under det som han eller hon lovar. Om du känner dig stressad, ta hem och läs i lugn och ro.
Om du redan har hamnat i ekonomisk knipa är det allra viktigaste att inte stoppa huvudet i sanden. Kan du inte betala en räkning – ring upp företaget och förklara situationen. Oftast går det att lösa redan i första stadiet.
Alla kommuner ska dessutom erbjuda en budget- och skuldrådgivare. Det är både lagstadgat och kostnadsfritt, och en stor hjälp för att hålla huvudet över vattenytan.
Om du har kommit så långt att du har fått koll på ekonomin och vill spara för framtiden tycker Ida Johansson att det kan vara bra att tänka på en buffert för oförutsedda händelser. Som riktmärke kan du tänka två månadslöner.
– Sedan tycker jag att det är bra att ha ett målsparande. Något konkret som du kan pricka av när du har lyckats. En bra grej är också att ha separata budgetar för speciella tillfällen som jul, semester och födelsedagar. Då kommer det inte som någon obehag-lig överraskning att alla pengar är slut i januari.
6 tips för koll på pengarna
- Gör en budget och prioritera vad som är viktigt för dig och vad du vill uppnå med ditt sparande. Se det som ett verktyg för att nå dina mål och drömmar.
- Skaffa en buffert för oförutsedda händelser.
- Läs avtal noga och håll koll på vad det är du förbinder dig till.
- Betala inte mer än prislappen. Är avbetalning enda alternativet – håll koll på den effektiva räntan.
- Var en medveten konsument: använd din reklamationsrätt och undvik impulsköp.
- Fundera över vad du köper och varför. Glöm inte att reklamens yttersta mål är att få oss att hela tiden vilja köpa nytt.
MÅNGA SKULDSATTA
- Förra året hade 427 734 personer skulder på sammanlagt 72 398 720 872 kronor hos Kronofogden. Bland ungdomar i åldern 18 till 25 år finns 36 754 personer registrerade hos myndigheten.
Unga samlar främst på sig skulder genom brottsrelaterade skulder som skadestånd och böter, genom mobilabonnemang, studielån och tv-avgifter som inte har betalats, och genom skattesmitningar.
Bland befolkningen i stort är snabblån en mycket vanlig orsak till skulder hos Kronofogden. Sedan man började mäta betalningsförelägganden på grund av obetalda snabblån 2007 har antalet ärenden ökat med 123 procent.
