Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så funkar det med föräldralön

Föräldralön är inte enbart den tillfredsställelse du känner när du efter 36 timmars olidligt värkarbete äntligen får ett litet ljuvligt knyte i din famn. Det handlar också om reda pengar som de flesta föräldrar som går under kollektivavtal på sina jobb får från sin arbetsgivare.
Johanna Rovira Publicerad 21 maj 2010, kl 10:51

Många nyblivna föräldrar har inte en susning om vad föräldralön, eller föräldraledighetstillägg, är för något. Det framgår inte bara av undersökningar TCO gjort utan också av de frågor som ombudsmannen Gunilla Bäcklund fick när hon ställde upp som expertsvarare under några dagar på en föräldrasajt.

- Många anställda missar nog att få ut den föräldralön de har rätt till enligt sina kollektivavtal på grund av ren okunskap. Mindre företag saknar ibland rutiner för föräldralediga. Löneadministrationen kanske ligger externt och chefen glömmer tala om att den anställde är föräldraledig, säger Gunilla Bäcklund.

- Här har vi på facket ett stort ansvar att informera.

Föräldralön är en ersättning som arbetsgivaren betalar till föräldralediga, såväl män som kvinnor. Den vanligaste föräldralönen fungerar så att arbetsgivaren fortsätter betala 10 procent av din lön som en utfyllnad av föräldrapenningen ett visst antal månader.

Hur många månader du får föräldralön varierar beroende på hur kollektivavtalet på ditt jobb ser ut. Det brukar röra sig om mellan tre och tolv månader - i flertalet av Unionens nya avtal för i år är fem månaders föräldralön legio.

För att få föräldralön kan det krävas att du varit anställd på företaget ett tag, ibland så länge som fyra år för att du ska få ut full pott. I andra avtal får du föräldralön från första dagen. Enligt vissa avtal krävs att du också fortsätter jobba ett tag efter föräldraledigheten. Det kan dessutom finnas en gräns för hur länge du kan vänta med att plocka ut din föräldralön, till exempel att tjänstledigheten ska äga rum innan barnet blivit 18 månader.

Tänk på att kollektivavtalets regler inte behöver vara begränsande. Det är fullt möjligt att komma överens med din arbetsgivare om fler månader och en bättre deal än det som står i avtalet.

Det kan också förekomma föräldralön även på företag som inte tecknat kollektivavtal.

- Jag brukar uppmuntra föräldrar på avtalslösa företag att faktiskt gå till chefen och be om föräldralön med hänvisning till kollektivavtalen inom branschen. Utan kollektivavtal är det visserligen upp till arbetsgivaren att besluta om lönen men det kan aldrig bli värre än att du får nej, säger Gunilla Bäcklund.

Kom ihåg att ansöka om föräldraledighet minst två månader i förväg.

Fakta

Exempel på olika krav för föräldralön i olika avtal:

Teknikarbetsgivarna/ Arbetsgivarföreningen KFO - industriföretag/ Grafiska Företagens förbund.

  • Anställd i minst 1 år = 2 mån föräldralön
  • Anställd i minst 2 år = 5 mån

Industri- & Kemigruppen:

  • Anställd i minst 1 år = 2 mån föräldralön
  • 2 år = 3 mån
  • 3 år = 5 mån

Byggnadsämnesförbundet / Livsmedelsföretagen

  • Anställd 1 år = 5 mån

Stål&Metall/ Gruvorna

  • Anställd 1 år = 2 mån
  • Anställd 2 år = 3 mån
  • Anställd 3 år = 4 mån
  • Anställd 4 år = 5 mån

Fastigo

  • Föräldralön från första dagen 6 månader
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.