Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.