Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så hanterar du irriterande medarbetare

Irriterar du dig till vansinne på någon i den arbetsgrupp du är satt att leda? Så här hanterar du en irriterande medarbetare på bästa sätt.
Anita Täpp Publicerad 26 januari 2017, kl 15:46
Colourbox
Blir du tokig på någon av dina medarbetare? Ta ett djupt andetag och gör så här! Colourbox

Visst kan du som chef frestas att skälla ut en medarbetare som du av någon anledning upplever irriterande. Men sådana känsloutbrott kan påverka hela arbetsgruppen.

Om du vill se till att alla jobbar så effektivt som möjligt, samtidigt som du själv mår bra, finns andra bra sätt att hantera irriterande medarbetare, tipsar den amerikanska arbetsplatskonsulten  Ilene Marcus om i sin bok ”Managing Annoying People”.

Här är några av hennes råd:

  • För att en irriterande medarbetare inte ska dränera dig på energi - ha bara korta möten med honom eller henne. Öva på att le och att sända ut positiva signaler.
     
  • Ha bara effektiva möten. Om medarbetaren vanligtvis tar för mycket tid i anspråk, exempelvis genom att diskutera detaljer och ställa frågor, sätt bestämt fokus på det ni ska diskutera på mötet. Ha en lugn och neutral inställning och var rak och tydlig.

Läs mer: Så blir dina möten effektiva

  • Sätt tydliga gränser vad gäller din relation till medarbetarna och håll fast vid dem. I annat fall kan medarbetarna glömma att du är chef.
     
  • Var uppmärksam på vilka signaler du sänder ut med ditt kroppsspråk . Tro inte att andra inte märker din frustration och stress. Försök i stället förmedla att du är öppen och engagerad.

Läs mer: Så funkar kroppsspråket

  • Var konsekvent i din ledarroll. Hur bra du lyckas som ledare och hur produktiv din arbetsgrupp är beror i hög grad på hur du agerar i olika situationer. Det gör att medarbetarna känner förtroende för dig och blir lyhörda för dina önskemål.
     
  • Var brutalt självkritisk när det gäller vad du gör som triggar i gång irritationen i arbetsgruppen.

Läs mer: 7 viktiga läxor för chefen

  • Var uppmärksam. Medarbetare kan säga att de är upptagna trots att de inte är särskilt produktiva. Peppa dina medarbetare genom att ge dem meningsfulla uppgifter och belöna produktiva insatser.

Läs mer: Så behåller du bra medarbetare

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat