Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så hjälper sexdockor och zombies dig bli mer kreativ på jobbet

Trams och flams på jobbet kan göra under för både arbetsglädjen och kreativiteten. Det konstaterar Samuel West, doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet, som forskar om lekfullhet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad 24 maj 2016, kl 18:03
John Henry brukar vara extragäst på Samuel Wests möten

 

Har du någon gång tapetserat kollegans kontor med post it-lappar eller utmanat arbetskamraterna på skrivbordstolsrally i korridoren? Då har du kanske kommit underfund med det psykologen Samuel West har lyckats belägga med sin avhandling – lek främjar såväl kreativitet som arbetsglädje.

- Nu när jag kom till jobbet efter ett möte på förmiddagen hade en kollega skapat en zombieinvasion på mitt skrivbord med hjälp av små zombiefigurer, berättar Samuel West.

- Att utsätta kollegor för skämt är kul, men allra roligast blir det när man bjuder in kollegor till leken.

I ett experiment lät Samuel West en grupp försökspersoner skjuta på varandra med skumgummiraketer på ett möte. De fick också klä ut sig i lösmustascher och äta sockervadd i stället för frukt. Kontrollgruppen fick däremot bara vanlig trist kaffe. Kreativitetstester efteråt visade på klart ökad kreativitet i lekgruppen.

Enligt West främjar leken kreativiteten genom att vi blir mer mottagliga för nya idéer och mindre rädda för att misslyckas.

- Jag har en kollega som tröttnade på att köra samma kurs om och om igen. Då började han undervisa med en falsk tysk brytning och det dröjde inte länge förrän alla deltagare började imitera honom.

- På vår arbetsplats har vi en väldigt hög tolerans för lek, så här måste vi tänja gränserna ännu mer. Vi har till exempel en manlig uppblåsbar sexdocka, John Henry, som sitter med som extragäst på våra möten med eget anteckningsblock och penna.

Men kan lekfullheten gå för långt?

- Det kan hända att hundar nafsar när de leker, men det är utan ont uppsåt. När uppsåtet är att skada eller förnedra någon eller när skämtet sker på bekostnad av någon, då är det inte roligt längre. Det är det som är så härligt med leken, alla känner när magin försvinner och det inte är kul längre, säger Samuel West, som kommer från USA och anser att svenskar inte alls är så tråkiga som de har rykte om sig att vara.

- Amerikanerna är duktiga på att leka utanför jobbet, men arbetslivet i USA är betydligt tråkigare än i Sverige – Silicon Valley undantaget.

Enligt Samuel West motiveras den nya generationen anställda mer av att har roligt på jobbet än av konventionella karriärstriggers som pengar och status.

- Visst vill de också ha pengar, men det finns starkare inre motivationer hos anställda födda efter millennieskiftet. För dagens arbetsgivare räcker det inte med att tillhandahålla ergonomiska skrivbord, de måste också skapa förutsättningar för de anställda att ha roligt på jobbet.

Har du några bra tips på jobblekar? Hör av dig!

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)