Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så kan chefen stötta på distans

Det är svårare att upptäcka att en medarbetare mår dåligt när ni jobbar hemifrån. Då krävs det att du som chef är ännu mer frågvis och att ni har regelbunden kontakt, menar ledarskapsforskaren Lena Lid Falkman.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Som chef måste du på något sätt se till att det blir möjligt att kommunicera med medarbetarna. Håll koll på om en medarbetare blir svår att få tag på, verkar oengagerad eller svävar på målet när det gäller arbetsuppgifterna Shutterstock

Som chef har du det yttersta ansvaret för hur dina medarbetare har det på jobbet. Om ni ses på kontoret går det att vara uppmärksam på tecknen; den som ofta drar sig undan, är stressad, trött, nedstämd eller har humörsvängningar, visar tydligt att något inte stämmer.

Men sedan coronakrisen slog till jobbar hundratusentals tjänstemän hemifrån. Det kan göra det svårare att stötta den som mår psykiskt dåligt.

Torkild Sköld är ledarskapsutvecklare och föreläsare. Han betonar vikten av regelbunden kontakt – trots den fysiska distansen.

– Sitter man hemma växer tankarna och det man tänker tenderar att bli verklighet. Till slut blir de sanning. Chefen måste på något sätt se till att det blir möjligt att kommunicera med medarbetarna. Och de möjligheterna finns även när vi arbetar hemifrån, säger han.

Att få någon att berätta att de mår dåligt kan vara svårt. För många är psykisk ohälsa fortfarande mer tabu än fysisk ohälsa. Det ställer i sin tur höga krav på ledarskapet, enligt Torkild Sköld.

– Det handlar om att bygga upp ett förtroende. Ledarskap är att få människor att må bra, så att de kan göra det som behöver göras. För det krävs en person som lyssnar och utgår från medarbetarnas behov, inte sina egna. Lyssna! Fråga och var nyfiken!

Även Lena Lid Falkman, ledarskapsforskare vid Handelshögskolan, betonar vikten av regelbunden – helst daglig – kontakt.

– Man kan ju ha en bra relation även om man inte ses. Det är stor skillnad på att vara en person som jobbar hemma själv, och en person som sitter hemma men jobbar tillsammans med kollegor och chef och har kontakt med dem många gånger per dag.

Det är fortfarande lättare att berätta att man har brutit benet än att man har brutit ihop

Hon tycker också att chefer ska våga fråga mer.

– Jag tror att chefen behöver bli ännu mer frågvis och faktiskt fråga rakt ut: ”Hur mår du egentligen?”. Jag tycker också chefer ska våga fråga vilken stöttning medarbetare vill ha. Vi är olika, och kan individanpassa arbetslivet mer. Det rättvisa är kanske inte att alla får det lika, utan att alla får det de behöver.

Lena Lid Falkman tror också att relationen mellan chef och medarbetare kan gynnas av distansarbete, förutsatt att man tar den på allvar.

– Distansarbete gör att vi måste kommunicera om kommunikationen – hur ofta ska vi höras eller ses och i vilket syfte? Det är en nyckel i relationen mellan chef och medarbetare, och det gör att distansarbete kan vara en fördel i relationen mellan kollegor och mellan chef och medarbetare.

Kristina Ström Olsson är hälsostrateg på Länsförsäkringar. Även hon tror att distansarbetet gör det svårare att upptäcka att någon mår dåligt.

– Det är fortfarande lättare att berätta att man har brutit benet än att berätta att man har brutit ihop. Och det blir inte lättare av att man nu måste göra det via telefonen.

Men det finns verktyg att använda sig av. Som chef bör man tala om att det är helt okej att höra av sig, oavsett vad det gäller. Det är också viktigt att planera in regelbundna samtal med medarbetarna.

– Jag tjatar alltid om vikten av kommunikation. Om man ofta har återkommande samtal med medarbetarna känns det mer naturligt att också prata om det som är svårt. För chefen gäller det att ta sig tid att lyssna.

Vilka tecken ska man vara uppmärksam på?
– Det kan till exempel handla om att en medarbetare blir svår att få tag på, verkar oengagerad, pratar negativt om arbetet och privatlivet eller blir svävande kring hur det går med arbetsuppgifterna.

Om någon visar tecken på att må psykiskt dåligt är det viktigt att träffas, tycker Kristina Ström Olsson.

– När man träffas fysiskt kan man läsa av kroppsspråk och tonalitet. Och gör man det utomhus kan man göra det coronasäkert.

Viktigt med REGELBUNDEN KONTAKT

  • Kom överens med medarbetarna om vilka rutiner som ska gälla för kontakt. Avsätt tid för regelbundna individuella samtal, gruppmöten och coronasäkra sociala aktiviteter. Våga fråga och se till att du har tid att lyssna på svaren. Olika medarbetare kan ha olika behov av stöttning.
  • Tänk på att många tycker att det är svårt att berätta att de mår dåligt. Därför kan du inte räkna med att medarbetarna ringer självmant. Ta egen kontakt, men uppmuntra också medarbetarna att höra av sig, även om frågor som inte har direkt jobbanknytning.
  • Var extrauppmärksam på signaler på psykisk ohälsa. Om det plötsligt blir svårt att få tag i en medarbetare eller om medarbetaren verkar negativ och oengagerad kan det finnas anledning till fler samtal eller fysiska möten.
  • Tveka inte att ta hjälp av experter, som exempelvis företagshälsovården, om du är osäker på hur du ska hjälpa.
  • Tänk på din egen psykiska hälsa. Om du ska orka hjälpa någon som mår dåligt måste du må bra själv. Prata med din chef, se över din arbetsbelastning, var noga med rutiner, motion och matvanor.

Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.